annawoman

Idag fyller lilleman 4 år. Det är stort. Han hade själv glömt bort det när han vaknade, det tog säkert 5 minuter innan han flyger upp ur sängen och ropar "IDAG FYLLEJ JAG ÅJ!!!"... Sedan kom jag med en liten bricka med muffins, ljus och svensk flagga på. Det, tillsammans med några fina paket, blev succé!

I paketen fanns shampoo med Tom och Jerry, filmen Shrek 2 och en Lego Bionicle-figur. Han är egentligen för liten för såna, så gissa vem som fick bygga ihop den?! :-) Men att leka med den ska inte vara någon fara. Anton fick också en (de var på rea på Ica för 39 kr!!!), för husfridens skull.

Dessutom hade den "snälla" gammelfastern skickat ett grattiskort, med ljud, eller snarare är det väl oljud... :-) När man öppnar kortet, och håller det öppet, så hör man en tupp som gal om och om och om igen. Gissa om jag höll på bli tokig i morse!!! Hm, vänta du Karin, jag ska nog hitta på nåt bus till dig också!!! :-)

Efter jobb och dagis ska vi åka och handla lite, så jag har sagt att de ska få hamburgare till middag. Kanske även lite tårta.

Vi firade "vuxenkalas" igår lördag för William. Han fyller inte år förrän på onsdag. Farfars och morfars kom på besök. Presenterna träffade klockrent killens intressen.

 

Tårta serverades också. En klassisk med hallon, vaniljkräm och bananmos, grädde och på toppen ett lock av sugarpaste. "Fuskade" lite med dekorationer från Ica, nalle puh och hans vänner, men man kan ju inte hinna allt!! :-) God var den i alla fall, och ännu godare som frukostefterrätt idag söndag...

Killarna passar på att gå ut när det regnar - utan regnkläder. När man ropar åt dem att komma in så ska de bara plaska färdigt först... Alla kläder var genomblöta och håret låg slickat på huvudet! Men kul hade de! Som tur var när de kom in så hade vi en brasa igång och de bäddade ner sig framför kaminen för en mysig stund.

Nu har Antons andra tand trillat ut! 080709 kl 11.42. Blodet droppar och stoltheten är total! :-) Den har varit lös ett tag...

"Mamma, nu är jag stor, väldigt stor!"

 

Barnen gillar musik. William blev genast lycklig när han såg Brolle på Aftonbladets hemsida, så jag startade allsången på webben nu på förmiddagen. Diggandet var totalt! :-)

 

Gammelrockare är också populära. En lätt headbanging inträdde hos lilleman...

I helgen har vi haft besök av Ola, Louise och lilla Tindra. Ungarna blir lite blyga för bebisen, men nu efter två dagar börjar de komma igång och ska vara med hela tiden; lämna fram leksaker, sitta bredvis och mysa, osv osv.

   

Lördagskvällen ägnades åt golfspelande på Wii. Kul, men mot slutet blev vi lite trötta... 9 hål med fyra personer tar sin lilla tid, även i tvspelets värld... På söndagen var vädret trist och alla trötta. Mot eftermiddagen tog vi en sväng till Spikarna och tittade. Till kvälls spelade vi Guitar Hero, kul, kul! "You Rock!!!"

Anton 5½ år:
"mamma jag skärde mig, ser du där den lilla skuran"

William nästan 4 år:
"oj, vad vi pysslar! så mycket vi orkar!"

Tejprullen går varm, den är snart slut...

Våra grannar håller på att städa ur huset, finns gamla saker sedan "urminnes tider". Den stora containern får sin beskärda del. Men de hade inte hjärta att slänga iväg detta piano, även om det är trasigt, så de kom över med det till småkillarna. Gissa om de blev lyckliga?!



Det måste lagas och dammas av, finns även en söt liten pall till. Det är inte riktiga pianosträngar i det, endast någon slags metallpinnar som tangenterna slår an. Men visst är det tjusigt!!! Bra mycket roligare än batteridrivna som spelar ankkvack...

William plockar fram sagoböcker och ställer på det lilla notstället, sen spelar han "Nalle puh"... :-)

Sommarvärmen sliter på. Barnen sover gott på nätterna.

 

Willam 3 år 9 månader:
"Mamma, jag berättade för lill-Elin, att, att morfar klättrade högst upp i trädet, så högt man kan komma. Sedan ramlade han ner. Då gick skelettet (uttalat "seklettet") sönder, och sen var det bara det man såg."

William har inte glömt morfars olycka. Ibland vill han titta i läkarboken, där jag så pedagogiskt visade var morfar gjort illa sig... "Mamma, jag vill se mojfajs seklett"

Morfar ramlade ner från ett träd och bröt några/flera revben.

Smågrabbarna är inte så jätteintresserade av att cykla, kan bero på att det inte är så lätt att cykla där vi bor. På fredagens afton for vi därför till Kyrkskolan. Där finns en stor plan, hälften grus och hälften asfalt. Där cyklade de så det stod härliga till! :-) Det kom dessutom förbi två pojkar i tio-årsåldern på cykel. De körde i slänter och backar. Gissa om smågrabbarna blev imponerade... Perfekt för att locka deras cykellust!!!

 

Eländes ögoninflammation... William fick vaknade med gegga i ögonen i torsdags, så i måndags var det dags att kontakta vårdcentralen. Vi fick ögondroppar som den lilla killen har varit jätteduktig att ta. Nu, onsdag, kan han äntligen vara på dagis igen och man kan återgå till nästan normalt jobb igen. Dessvärre är han lite hostig och snuvig, men håll tummarna att det inte bryter ut nåt mer...

Idag är det dags att göra återkontroll på Antons hjärtoperation. Det är kontroll vartannat år. Men han växer som han ska och är i övrigt frisk, så det ska inte vara något att oroa sig för.

Om några veckor börjar min lillkille inskolning på avdelningen för 4-5årsbarn på förskolan. Tänk vad han växer och har sig! Jag gissar att han kommer att bli överlycklig när han får gå två veckor där tillsammans med Anton före sommarlovet.

Anton är fast. Han har fått en riktig favoritsång nu. Kalle Theodor från Pippifilmen... Anton lyssnar på den om och om igen. (Är nog inne på 8:e gången i följde just i skrivande stund, och det är bara eftermiddagens omgång) Han frågar vad "skeppet i kvav" betyder, undrar varför modern sörjde och grät osv... Han undrar också varför Kalle Teodor ropar "Hej hå", men sen kom han på att det berodde på att Kalle Teodor skulle försöka lyfta upp skeppet från havets botten...

Kalle Teodor
Minns du en sjöman för länge, länge sen
Minns du hans namn var Kalle Teodor
Aldrig så ser du den sjömannen igen
Han vilar i havet, Kalle Teodor

Men en stormnatt kan du höra
Nån som ropar: Hej hå!
Ifrån havets djup det kommer
Och det låter så
Hej hå! Hej hå!

I storm på Biskayan gick skeppet i kvav
Skeppet han segla, Kalle Teodor
Och därför så vilar han nu i sin grav
Vaggad av sjögräs, Kalle Teodor

Men en stormnatt kan du höra
Nån som ropar: Hej hå!
Ifrån havets djup det kommer
Och det låter så
Hej hå! Hej hå!

Yngst bland de sjömän som på böljorna for
Det var den lille Kalle Teodor
Och därför så sörjde och grät ju hans mor
Fast du minns väl ingen Kalle Teodor

Men en stormnatt kan du höra
Nån som ropar: Hej hå!
Ifrån havets djup det kommer
Och det låter så
Hej hå! Hej hå

William är lite rolig han... Han är väldigt fokuserad på att han ska växa och bli stor. Just nu går han omkring och säger att han ska bli storebror. Nej, säger jag. Jo! säger han. Enligt hans resonemang så är det väl iofs sant då. Han är lillebror och han växer hela tiden och blir större - alltså ska han bli en storebror... *skratt*

Fick dock göra ett litet förtydligande på dagis... Ingen bebis på gång, bara en intelligent, växande 3½-åring.... :-)

William är arg varje kväll när han och brorsan äter kvällsfika: "Mamma, det är INTE kväll nu". "Jo, det är det" säger lilla mamman och försöker förklara varför det är ljust ute. "NEEEEEJJJJJ! Det är INTE kväll!" blir svaret, med den högsta rösten och tårarna på gång bakom ögonlocken. Han tror på fullt allvar att jag bara sitter och luras med honom och ska stoppa honom i säng för att vara stygg...

Vad gör man?! :-) Det kommer ju inte direkt att bli mörkare på kvällen de närmsta månaderna.

Barnen har nu bestämt sig för vad de ska bli när de blir stora. Superhjältar! Anton hade en undring innan han somnade: "Men mamma, finns det inga hjältar i världen, som hjälper polisen?!" Diskussionen uppstod eftersom jag fick förklara att Stålmannen och Spindelmannen är påhittade och bara finns i film och tidningar. De bestämde sig direkt för att de ska bli hjältar när de blir stora! Trevligt! William ska bli den blå Spindelmannen, och sen ska han skjuta gift.... :-)

Nu har Anton blivit en riktig storkille. Idag tappade han sin första tand! Det är nästan så man blir lite rörd! Den stolta killen skulle känna lite på tanden på dagis och vips så hade han den i handen! I natt får vi se om tandfén eller trollen kommer på besök...

Barnfotografer är nog värda sin vikt i guld... Hur får man barn att se glada ut på bild?! Det är i alla fall så där grabben ser ut! :-) Antonbusen.



På begäran kommer det några bilder på den lilla killen också. Han är inte heller lätt att fånga på bild...