Att oroa sig
Nu har man en familjemedlem till att oroa sig för... Den lille Findusen. Resan hittills har varit bra. Inga konstigheter mer än klättring högt upp i äppelträd och stick i tassen av geting.
Men i går kväll, då stack han ut... Han var säkert ute i två timmar totalt sett. Brukar bara vara ute en kvart eller så när han är själv och brukar komma skuttande så fort vi ropar på honom. Men inte igår. Vi ropade och ropade. Han satt på bron en sväng när Björn stack ut huvudet, men då spratt han iväg i mörkret snabbt som ögat. Busig värre!
Jag ropade och ropade, skramlade med en konservburk (brukar fungera klockrent), promenerade ut i mörkret runt huset och mot garaget. Ingen kisse. Till saken hör att vi har en grävling som brukar tassa omkring på tomten... De äter väl inte katter egentligen, men om den är hungrig... Katten är ju inte stor ännu... Jag såg framför mig hur kissen bars iväg av en morrande grävling... Såg även framför mig hur han blivit överkörd av grannen i kvällsmörkret bara för att han inte har vett att akta sig för vägen... Skulle jag vara tvungen att gå ut en gång i timmen och se om han ville in hela natten!?!
Men tillslut kom han skuttande, vid halv tio-tiden. Hur gosig och söt som helst! Helt oskyldig, som om han bara varit i lekrummet... Rackarns kattskrälle. Skrämmas sådär... :-)
Men i går kväll, då stack han ut... Han var säkert ute i två timmar totalt sett. Brukar bara vara ute en kvart eller så när han är själv och brukar komma skuttande så fort vi ropar på honom. Men inte igår. Vi ropade och ropade. Han satt på bron en sväng när Björn stack ut huvudet, men då spratt han iväg i mörkret snabbt som ögat. Busig värre!
Jag ropade och ropade, skramlade med en konservburk (brukar fungera klockrent), promenerade ut i mörkret runt huset och mot garaget. Ingen kisse. Till saken hör att vi har en grävling som brukar tassa omkring på tomten... De äter väl inte katter egentligen, men om den är hungrig... Katten är ju inte stor ännu... Jag såg framför mig hur kissen bars iväg av en morrande grävling... Såg även framför mig hur han blivit överkörd av grannen i kvällsmörkret bara för att han inte har vett att akta sig för vägen... Skulle jag vara tvungen att gå ut en gång i timmen och se om han ville in hela natten!?!
Men tillslut kom han skuttande, vid halv tio-tiden. Hur gosig och söt som helst! Helt oskyldig, som om han bara varit i lekrummet... Rackarns kattskrälle. Skrämmas sådär... :-)
Kommentarer
Trackback
