annawoman

Idag gratulerar vi två personer! Kompisen Eva P i Gävle och allas vår Göran Rallykalle. Ett stort grattis var till er! Hoppas midsommarens väder är på er sida och att presenterna väller över trösklarna! :-)

Glömde ju bort två av Hilmas favoritord när jag beskrev hennes prat häromdagen...

"täda" för städa, misstänker att mitt städtjat har påverkat henne mest och ingen annan i huset

"bada" är också ett favoritord, och en favoritsysselsättning. Hon älskar att bada och duscha och, som alla andra barn, leka med vatten. Bara man åker förbi vatten med bilen, hav, sjöar odyl så ropar hon "bada!"

Ja, i trädgården i alla fall, där det helst inte ska växa saker... :-) Jag tänkte hålla koll på barnens tillväxt i sommar, då i första hand pojkarna som växer i skutt lite nu och då.

Status vid sommarlovets början:

Anton: 126 cm, 26.5 kg
William: 124 cm, 23 kg

Sen får vi se vad det blir av. Anton äter som en häst just nu så det känns som om det snart blir en natt med växtvärk igen, och två cm på längden... Spännande!

Har en dotter som nu väldigt tydligt säger "Tatt!" för tack. Tidigare har hon ibland sagt nåt som liknar tack, lite mer "ta", men nu är det "Tatt, tatt!"

Skoj, skoj!

Hon säger även:
"Mma" för Blomma
"Mpa" för Lampa
"Lillia" för William
"Mamma" för mamma och pappa
"memme" för tutten

Än en gång har syster Marie och pojkvän Leif cyklat ett varv runt Vättern. Det är Sverigen näst största sjö och tydligen Europas sjätte största. Det är inte illa pinkat... Men jag tycker det låter rätt så jobbigt faktiskt! :-) Jag tycker det räcker lagom att cykla runt här hemma på ön.

Här är systers lopphistorik:


Att orka cykla i 10 timmar och 38 minuter, det kräver lagom stor mängd av både kondition och psyke. Bra jobbat, hörni!!!

Idag var det andra gången jag såg en kändis på Ikea. Denna gång var det Thomas Wassberg som var ute på shopping. Björn fick syn på honom och visade mig. Det är en riktig kändis det. En som har slitit och kämpat, tränat och vunnit. Hade jag bara haft en penna hade jag bett om en autograf. Men väskan var tom...



Förra gången jag var med morsan på Ikea så var Sverker Olofsson där och handlade. Kändistätt värre, på Sundsvalls Ikea. :-)

Tänk vad enkelt det kan vara ibland...

Jag hade igår ett par silverörhängen som jag tänkte ta på mig på festen. Men de var så fula i silvret så det var ju bara att ta tag i putsningen. Men i stället för att kladda med illaluktande silverputsmedel så tog jag till det enkla knepet med aluminiumfolie, salt och varmvatten.

Ner med aluminiumfolien i en plastbunke, på med lite salt, jag kanske tog en tsk eller så, på med hett vatten och sen ner med örhängena. Lätt som en plätt! På några sekunder var de skinande blanka och fina igen!

Förklaringen till magin är denna:
Vad som händer är att silvret och aluminiumet bildar ett kortslutet galvaniskt element med lösningen som elektrolyt. Vid den ädlaste metallen, silvret, bildas vätgas som angriper silversulfiden (det mörka på silvret är inte oxid utan sulfid). Då bildas svavelväte som går upp i luften. En känslig näsa uppfattar lukten tydligt. Silvret stannar kvar där det skall vara, det putsas alltså inte bort som med andra putsmedel. En del aluminium löses upp, folien brukar se rätt ful ut efter ett tag.

Är det mycket smutsigt så kanske det måste ligga längre, men mina örhängen och även ett halsband blev fina på ett kick!

...fast omvänd, vad kallas de? Föraning?

Fick i vilket fall som helst en sån känsla när jag skulle gå upp till Williams förskoleklass i tisdags, efter avslutningen. Alla barn och vuxna var utanför huset och barnen åt glass. William stod en bit utanför med en kompis och mumsar samtidigt som han skrålar "Piggelin, piggelin, piggelin..." Då fick jag en känsla av William 18 år, smålullig på stan, skrålandes på någon knasig visa.

Tror att tonåren kommer att bli lite intensiva med den pojken...

... där förstod Hilma att hon kan flytta en köksstol över golvet för att nå högre höjder på andra ställen...

Kul, jättekul!

... och där kom ett lyckligt fnittrande från TV-rummet. Det visar sig att diskborsten på något mysko vis försvunnit från köket...

Idag utökades maskinparken i köket med en kaffe- och varma dryckermaskin, en Tassimo T20. Jag är medlem i något som kallas Buzzador där man får vara med och prova nya produkter och tjänster.

Denna gång fick man köpa en sådan maskin till ett bra pris, ett gäng olika kaffedrycker följde med också. Vi ska prova den under en viss tid och man ska prova med sina vänner och bekanta och sen rapporterar man in det hela.

Jag dricker ju inte kaffe själv, men Björn dricker desto mer. Jag ska prova med chokladerna och kanske te. Spännande!

Någon som vill komma på fika?! :-)

Skolavslutningen firades i eftermiddag och barnen fick sin favoritmat, friterad kyckling med ris. Den sötsura såsen hoppar de över. William åt 8 bollar!!! Hilma åt två och Anton fem. Inte illa, själv njöt jag av en kyckling med röd curry.

Till kvälls åt vi Cheesecake med jordgubbar. Mumsigt, mumsigt!

Helgen var solig och övervarm! Vi hade besök på fredag-lördag av en gammal kompis till Björn som bott i Australien några år. De kom ut på middag och vips så bestämdes att de skulle ligga över i lilla stugan. Trevligt! Lördagen blev lugn. William skulle på kalas och sen skulle båda pojkarna sova över hos grannen, för att träna lite övernattning. Hilma fick busa med oss bara. Men hon gillar ju att bada så det blev lilla poolen på nersidan.Den stora poolen monterades, men vattnet var lite för kallt för att bada i.

  

På söndagen hade poolens temperatur stigit så vi lånade med oss grannpojken hem och de fick göra lite premiärdoppande! Det var dock lite för kallt för Hilmis så hon fick badvakta med Björn istället.

 

Idag har det varit träning med arbetskamrater och boxaren Kennedy Katende. Det var cirkelträning i boxningslokalen i Sundsvall. Vi kastade bollar och slängde med metallstänger, vi hoppade på bänkar och boxade på sandsäckar. Jag gissar att det kommer att kännas i morgon...

Det känns redan nu lite konstigt i musklerna! Men jag klarade det! Man törs ju inte direkt fuska med en sån där tränare...

Idag var det en trött tjej som åt lunch... Hon sparade lite av maten till efter middagssovningen.

Tiden går, jag blir bara yngre och yngre, eller hur var det nu? Fick en liten insikt alldeles nyss när jag tittade på mitt fina, älskade vinställ. Jag fick det när jag fyllde 25 eller 26... Jag har alltså haft det sisådär 12-13 år... Hur gick det till!? Jag tycker fortfarande lika mycket om det och tycker att det fortfarande passar bra i hemmet.

Det har kommit en nyhet på snackshyllan: Olw Cheeze Twisterz. Smak av amerikansk cheddar och skruvad form. Klart man måste prova!

Hade hört av en kompis att de var jättegoda. Men jag vet inte. De första smakbitarna var goda. Det är lite mer tuggmotstånd om man jämför med vanliga ostkrokar, men smaken är lite svag och försvinner snabbt. Det var även lite dålig sälta. Men påsen är öppnad, får se hur de klarar en natt med syretillgång. Vanliga ostkrokar blir ju extra goda "dagen efter", hoppas dessa också blir det!

Hilma är ett barn med fart. Hon är nog faktiskt "värre" än båda pojkarna var tillsammans... Hon plockar och river, hon klättrar och upptäcker, hon provar allt hon kan.

Det är väldigt spännande att kliva i lära-gå-vagnen och stå och gunga utan att hålla i sig. Det är lika spännande att ställa sig bak på flaket till trehjulingen utan att hålla i sig...

Att vara på köksbordet eller altanbordet börjar vara vardagsrutin nu, så något nytt måste finnas att klättra upp på.

Hon gillar att plocka blommor, helst sådana lättfångade som växer i mina blomkrukor ute på altanen.

Hon har lärt sig att starta micron, om den inte har startats på ett tag så måste man öppna luckan innan man trycker på start. Det har hon fattat så först sliter hon upp luckan och sen smälls den igen och lilla fingret åker till startknappen.

Jagis är en favorit. Hon ställer sig mitt på köksgolvet och skriker till mig, sen lägger hon iväg runt köksbordet och vill att jag ska springa efter. Om jag stannar och tänker vända håll så märker hon det direkt och stannar på andra sidan och vänder när jag gör det.

Hon vet så väl vad hon får göra och inte får göra. När hon ska göra nåt bus ibland så börjar hon smyga ett steg, kollar om jag märkt nåt, smyger ett steg till, osv. En liten luring till tjej!

Hilma är en ganska orädd tjej, hon går iväg dit hon vill oavsett om hon får sällskap eller inte.

Sammanfattat så är hon nog en ganska så smart och klurig tjej med ett tempo som är svårt att hänga med. Allt bus och lek utförs med ett litet smygleende i mungipan.