Kvällsmys

0-77c150ab799378b53bbc303829492551.png

Vinkeln på Findus favoritkudde har blivit lite brantare på senaste tiden... Men snart är det slut på det! I morgon dags för vräkning nr 3 1/2.


Lillasyster

Syster yster har trotsat vinterkylan och åkt skidloppet "Vildmannaloppet" idag. Brrr.... Det gick dock riktigt bra! I damernas motionsklass hamnade hon på 7:e plats av de 14 som fullföljde loppet. Det var endast 4 mils skidåkning... BRA JOBBAT!!!



Fin dag

I dag har det varit en fin vinterdag. Lite kyligt, kring -14 grader, men väldigt soligt och fint. På eftermiddagen tog hela familjen en tur runt byn. En dryg kilometers promenad blev det... Ungarna åkte lite spark med Björn och jag vaggade efter i maklig takt...

Det är dock lite jobbigt att gå, magens tyngd gör att man lutar sig lite bakåt när man går och då får man lite ont i ryggen istället.

Men det var skönt att komma ut en sväng i alla fall. Snart får man förhoppningsvis ta en promenad med vagnen istället.

v 39

Hur tjock kan en mage bli?! Ja, det kan man ju fråga sig. Just nu är den ganska stor... Den är inte lätt att hantera när man ska plocka upp saker från golvet, knyta skor, ta på strumpor osv... :-) Igår när jag skulle fotografera den lilla sovpåsen så stack magen ut i bilden så jag var tvungen att utföra en balansakt för att enbart påsen skulle komma med på bild...

Idag går vi in i v 39, ca 13 dagar kvar till beräknad leveranstid. På måndag ska vi in för ännu ett vräkningsförsök. Nästa vecka ska bebben UT!!! Lite sammandragningar hit och dit har jag väl, men inte så att man kan kalla det för värkar.


Från gravid.se:
"Du kan känna dig tung och trött och ha kraftiga förvärkar. Livmoderhalsen mognar för förlossningen. Livmodern tar nu upp all plats i bäckenet och en stor del av buken. Den trycker mot bröstkorgen, och det kan hända att du känner dig riktigt besvärad av graviditeten nu. Har du blivit rödflammig i ansiktet, så beror det på att hjärtat och blodomloppet arbetar hårdare än någonsin med. Förmodligen börjar din vikt plana ut och vissa kvinnor går till och med ned i vikt den sista veckan före förlossningen.

Barnet väger nu ca 3,5 kg och är omkring 37 cm långt från huvud till stjärt. Fostervätskan förnyas var tredje timme och det mesta av lanugohåret har fallit av när födseln nu är nära. Barnet sväljer hårstråna tillsammans med andra utsöndringar och allt hamnar i matsmältningsapparaten. Det kommer ut som barnbeck vid första tarmtömningen. I lungorna ökar produktionen av ytaktivt medel ytterligare, samt lungmognaden. Navelsträngen är omkring 51cm lång och är ungefär lika lång som ditt barn från topp till tå. Nu kan det vara svårt att märka barnets alla rörelser."

Fikadags

665834b82fb975ac107ac6505e80e050.png

Dags för årets första semla.


Nej, inte än

Nej, det blev ingen bebis igår. Fasters prognos slog inte in. Då återstår att se om Moster Guns progons på söndag stämmer, för idag känns det inte som om det skulle hända någonting. Idag har jag inte ont i ryggen heller.

Men ska man vara lite schysst med bebben så är det ju eg 2 veckor kvar och han/hon kanske inte är riktigt klar med livet där inne ännu. Eller så vågar den inte komma ut efter allt som hörts från brorsorna genom bukväggen... :-)

Men jag börjar vara less nu. Skulle vilja röra mig normalt igen. Drömde en hel del inatt, dels kunde jag kittla bebben genom magen. Den var väldigt kittlig i sidan... :-) Dels drömde jag att jag var nere på squashhallen och längtade efter att spela... Det dröjer nog tyvärr några månader till innan jag kan spela squash, men åh, vad skoj det skulle vara... *suck*

På måndag ska jag vägra gå hem från sjukhuset... Då får de ta ut bebben för att ha en chans att bli av med mig... eller nåt... :-)

Nästa pyssel

7c9101dec7df1265da9d9fe542a97486.png

En liten sovpåse är härmed nästan färdigställd. Det fattas lite kardborre i några kanter. Men mest fattas det ju en bebis...


Falsklarm?

Nu har det ryggonda snart gått över helt... Trist! Det var säkert bara ett falsklarm... Eller uppvärmning inför morgondagen, eller nåt helt annat.

Bara att känna efter lite mer eller mindre och gilla läget.

Jag småjobbar lite mer sen ska jag gå ner i källaren och pyssla lite till. Jag håller på sy en liten sovpåse till bebben. Är lite skoj faktiskt... Man får vara nöjd med det lilla så länge...

Dagen D?

Är detta dagen D? Dagen när kroppen ska bli mer eller mindre min egen igen? Inte lätt att veta, jag kände ingenting efter gårdagens hinnsvepning även om doktorn själv tyckte att den var bättre än den första hon gjorde...

Men, jag har rejält ont i ryggen idag. Ont, ont, ont. Kanske det är inledande förlossningssmärta. Vem vet?! Eller så har jag bara legat konstigt under natten och inte mer med det. Det lär ju visa sig framöver...

Nu ska jag äta lite mer frukost, se om jag kan snabbjobba lite och sen sova en stund i soffan.

Badpojke

3340692b7443544fa7f22b3a4eab4d9a.png

Det är ganska mycket snö ute på altanen...


Spänningen är olidlig...

... eller kunde kanske ha varit det i något parallellt universum!

Snön vräker fortfarande ner, i alla fall här på norra delen av Alnön. Björn var ute och skottade igår kväll, i morse och även nu. Vi var ju tvungna att ta oss ut. Det var ju dags för vårt andra besök på sjukhusets obstetriska mottagning!

Denna gång var det ett lite mer positivt besked. "Här har det hänt grejor sen sist!" var doktorns lilla kommentar. Om man ska gå in på detaljer så har jag tydligen öppnat mig mer, ca 2-3 cm nu. Livmodertappen har mjuknat och kortats av lite.  Bebbens huvud har sjunkit längre ned, vilket är nödvändigt så det blir lite motstånd när doktorn hinnsveper. Slutsats, det finns hopp om att bebisen kommer ut detta århundrade i alla fall! Jihaaa!

Framemot eftermiddagen och kvällen ska det vara dags för lite mer sammandragningar. Håll tummarna!

Nästa besök är på måndag morgon, om allt ser bra ut och inget hänt innan dess så kommer det att startas igång då. Troligen blir det då läge att ta hål på hinnorna.

Något att göra...

0-71b65dcbffa075b23715f335e52f145f.png

Den som inte föder barn får pyssla istället. En liten åkpåse har ikväll färdigställts.


Nästa steg...

I morgon är det dags igen (om inget händer i natt i snökaoset) för besök på sjukhuset. Troligen hinnsvepning igen, alternativt den där kateter-grejen. Vilket låter jättespännande... INTE!

Titta på denna länk från babycenter.com, en bit ner i texten står det om BARD-kateter. Den enda trösten är att när jag kollat runt så verkar det vara en effektiv metod.

Så långt det är möjligt skulle jag dock vilja undvika igångsättning med dropp. När Anton skulle födas var det dropp som satte igång det hela. Det gjorde mycket ondare med droppet än vad det gjorde att föda "naturligt" med William.  Men vi får väl se hur det slutar!


"På västfronten intet nytt"...

Här händer ingenting... Lite enstaka sammandragningar lite nu och då, men inte något som jag skulle kalla för riktiga värkar. Förhoppningsvis gör de lite nytta ändå, men det känns som om bebben håller sig fast med tårna fortfarande... Jag börjar bli lite less nu faktiskt.

Det är jobbigt att gå omkring och vänta. Man är för trött för att ta sig för nåt vettigt. Ägnar förmiddagarna åt att sova en stund. Vilket är skönt, jag har ju inte haft några problem att somna på kvällen heller, så jag lär ju behöva det... Men man blir ju en zombie några timmar och får inte upp farten förrän framåt eftermiddagen...

Gnäll, gnäll...

Förmiddagsmys

132edf5e7281e0040b547b9ded05651d.png

Både Findus och jag sover gott i soffan. Tror att kissen njuter av att ha sällskap på dagen!


Ja, kanske det fungerar lite...

Sitter nu och känner efter. Jag har nog lite regelbundna sammandragningar faktiskt. ca 10 minuter emellan. Detta borde ju i alla fall göra någon nytta inför leveransen tycker jag.

Frågan är när själva jobbet är klart. Blir det en januaribebis eller en februari?

Jaha?! Sen då?

Så sitter man här. Nyligen hinnsvept och öm. Vad ska jag göra nu då?!

Iofs skulle lite lunch inte vara fy skam, sen kan man väl gå till brevlådan och se om det kommit någon post idag... 

Under tiden är det bara att gå omkring och vänta på lite sammandragningar. Tanken/planen är att hinnsvepningen retar igång sammandragningar som i sin tur gör att kroppen ställer in sig mer och mer på leverans. Det är alltså inte någon quick-fix direkt....

Jag ska tillbaka på torsdag för att göra om det hela och ev någon annan åtgärd utförd.

Nej, nu får det bli lite lunch och sen lite bestyr från jobbet...

Annas Frisering

6c05cfb3e5a1f4b6c0a74229a479ba8e.png

tre nyklippta grabbar!


v38

Oj, oj, tiden rinner snart ut! I morgon ska vi in till sjukhuset och se om vi kan skrämma ut bebben... Lite spännande, men jag vet inte om jag tror på att det kommer att lyckas riktigt. Men vi har ju gjort en sån där hinnsvepning redan (i torsdags) och den kanske underlättar morgondagens försök. Håll tummarna!

Från gravid.se (snart slut på information där):
"Barnet är ca 36 cm från huvud till stjärt och vikten ungefär 3,2 kg. Barnet vikt ökar snabbt. Det kan växa med upp till 28 g om dagen. Barnet rör sig mindre nu. De stora kroppsrörelser du kände tidigare är små stötar från fötter och knän. Alla inre organ är färdigbildade och i tarmarna finns en grönsvart, klibbig avfallssubstans som kallas barnbeck eller mekonium. Det består av utsöndringar från matsmältningssystemet blandat med lanugohår, gallpigment och celler från tarmväggen. Barnbecket kommer att tömmas ut antingen före eller efter födseln. "

Gårdagens kalastårta

6aef6558e5560496813159b982f52bb2.png

Tårta med banan, choklad och grädde. Gott, men ännu godare så har dagen efter!


Lite konstig känsla...

Nu är skrivbordet tömt, lådhurtsen städad och alla grejor som ska med hem i datorväskan. Konstigt. En konstig känsla att jag inte ska åka dit på måndag, som vanligt... Kommer att kännas lite tomt utan tjejerna och alla roliga diskussioner och bus vi roat oss med i vinter!

Alla mina tre graviditeter har varit helt olika i slutet. Med Anton då var jag utan uppdrag på slutet och kunde därför ha sovmorgon och gå hem tidigt, man var med andra ord tillräckligt utvilad när det väl var dags för förlossning. Med William var det semester innan leverans, så jag hann vara hemma/ledig i 6 veckor innan jag åkte till sjukhuset. Jag hade dock ont i ljumskar och "skelett" så det var inte så trevligt.

Denna gång är man höggravid och vaggar omkring på kontoret, får frågor varje dag om inte bebben ska komma ut snart. Man är trött och sliten, men har förvånansvärt lite smärtor i kroppen jämfört med förra gången. Jag är ju inte direkt jättemobil och tar det lugnt, men det är skönt att kunna sova ganska bra!

Det ska bli spännande att se när bebben dyker upp! Jag tycker att söndag 24 kl 16.07 känns som en bra tid, eller så kör vi på den 27:e kl 09.23 som jag sagt från början...

GRATTIS!!!

Idag fyller en annan Anna än jag år. Anna Grundberg i Ö-vik! Ett jättestort grattis till dig på din egna dag!!



Sista besöket?

Idag kan det ha varit sista besöket hos barnmorska Karin. Magen mättes, bebbens hjärtljud kollades, blodtryck, blodvärden och blodsocker mättes. Så även vikten, men den pratas det tyst om... :-)

Magen är tillbaka på extra stor skala, tydligen hade julvikarien ett snålare måttband än Karin, så alla mammor hade fått mindre mage under julhelgerna... :-) Nu är jag tillbaka på den kurvan jag låg på före jul, ungefär. Blodvärdet var också fint, blodsockret lite på gränsen och blodtrycket var alldeles för högt... Trycket bekymrade barnmorskan en del, men efter en stund så kom hon på att själva manschetten varit lite för trång så hon bytte manschett och tog om blodtrycket. Då var det som det skulle sedan. Puh!

Men eftersom ett ökande tryck kan tyda på att förlossningsarbete kan ha smugit igång ville hon göra en "invärtes undersökning" också, inklusive en sk hinnsvepning. Livmodertappen verkade fast och som vanligt, slemproppen verkade ha gått tyckte hon. Men nu är den första hinnsvepningen gjord, nu vet jag vad det handlar om. Vi får se om det händer något ikväll eller i natt, men än så länge känns det inget särskilt. Tur att det är sista arbetsdagen i morgon.

Bara två dagar...

Nu är det bara två arbetsdagar kvar. Det är inte mycket. Igår afton trodde jag nästan att jag redan jobbat klart. Hade riktigt ont långt ner i magen och även bak i ryggen, men inte då, det blev inga värkar. Bara falskt alarm.

Jag har lyckats lämna bort det mesta jag brukar syssla med på dagarna nu. Det känns bra, motivationen och orken är inte stor så här sista dagarna. Får se om det blir en liten "sovmorgon" i morgon, eftersom Björn har lämning på skola och dagis.

Dessutom ska jag på mitt sista besök hos barnmorskan i morgon, sen lär det bara bli sjukhusbesök tills bebben är ute.

Idag kunde jag inte stå emot... Det är rea på Polarn och Pyret... Jag var tvungen att köpa lite fina små kläder till halva priset. Det blev några plagg som var tjejiga, men kommer det en grabb så kan man kanske alltid ge bort dem till nån annan... :-)

Förresten...

0-39688bf9d79a515f629c9687a0ce72a5.png

...så insåg jag att det kan dröja innan jag kan komma till en frisör. Det var lika bra att göra en dropin idag!


William vill bestämma...

...vad bebisen ska heta. Anton bestämde ju namnet på katten...

Senaste önskemålen från honom var att om det blir pojke ska han heta "Måns", var han nu fått det ifrån... Men om det blir en tjej så ska hon heta "Elisabeth", precis som tjejen i filmerna "Pirates of the Carribean", hon som är kär i William Turner... Extra coolt eftersom han har samma förnamn som den killen. :-)

Hur är jag skapt?

Jo, som en flodhäst eller mindre elefant ungefär...

Denna klump bär jag omkring på hela dagarna. Ungefär 24 dagar kvar enligt beräkning, men bara en vecka enligt förhoppning... :-)

 

Favoriter

04809649486f32fdba628d88993f5490.png

Jag älskar tulpaner!


Att vara höggravid

... är inte bara jobbigt. Man sprider glädje också... Säg den som kan hålla sig för skratt när jag kommer vaggande in i fikarummet på jobbet... :-D Man är dessutom väldigt kramvänlig. Många vill komma och krama på en eller klappa om magen. Men så ser man ju ut som en stor nallebjörn nästan... förutom pälsen då...

v37

Oj, vad det räknas ner nu! Jag ska bara jobba 5 dagar till, och då hoppas jag att jag inte behöver jobba så mycket... Siktar på att ta lite sovmorgon när det går och gå hem tidigare när det passar. Det blev ju inte någon vanlig vila/ledighet inför förlossningen som jag hade planerat. Men vi får se. Med min vanliga tur så lär jag ha fullt upp hela veckan. :-)



Magen är stor och otymplig, jag är öm i revbenen och ganska så less... Men tänk, snart kan jag knyta skorna själv igen! Härlig lyx som allt för få förstår att uppskatta. :-D

Från gravid.se:
"Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen. Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar.

Under graviditetens större del har barnet förlitat sig på dig för att slippa infektioner, men under tiden har hon eller han också byggt upp sitt eget immunsystem. Efter födseln fortsätter detta att utvecklas och stärks även genom amning. Den första mjölken som kommer ur dina bröst kallas råmjölk och är rik på näring och antikroppar. Den egentliga modersmjölken kommer igång två - tre dygn efter förlossningen med hjälp av barnets aktiva sugande på brösten. Mjölken är näringsmässigt väl sammansatt, ger ett bra skydd mot infektioner och stärker barnets immunförsvar. Barnet brukar nu träna sig på att andas men eftersom det varken har luft i eller utanför lungorna resulterar detta ofta i fostervatten i strupen med hicka som följd. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för. "

Konstigt väder?

Vem är det som egentligen gör väderleksprognoserna man hör i radion? I bilen in till jobbet lyssnade jag på nyheterna (på Mix Megapol) som avslutades med en väderprognos för Sundsvall.

"Idag på morgonen och förmiddagen blir det kring 8 minusgrader...." säger människan. När jag tittar på termometern i bilen visar den -18. Det är 10 graders skillnad. Det tycker jag är för stor skillnad även om det gäller en prognos.  Eller är jag kinkig?

Iofs har jag några gånger hört samma nyhetssändningar och väderprognoser flera dagar i rad (väldigt proffsigt av radion), det kanske var något sådant även idag...

Rolig bild

Fick en rolig bild från min syster:



Det är inte varje dag man är på affisch på en tegelvägg... :-) Bilden gjord på PhotoFunia.

Nedräkningen fortsätter

Nu är vi inne på mindre än en månad kvar till beräknad födelse, det beräknade datumet är ju den 12 februari. Förhoppningsvis så är det bara två veckor kvar...

Jag börjar känna mig ganska så less på magen. Det är mysigt med bonkar och sparkar och allt som rör sig, men det är jobbigt att knappt kunna ta på sig skor och strumpor, för att inte tala om tårna. Tänk om jag skulle behöva klippa tånaglarna...

Trots allt är det ju ganska bra nu, trötthet kan man ju leva med. När jag väntade William så hade jag ju så ont i "fogarna" att jag inte kunde vrida mig i sängen eller sova i största allmänhet. Så har det inte varit denna gång. Foglossningen har avtagit de senaste månaderna och "enbart" ont i ryggen som dock kunnat avhjälpas med mitt lilla magstödsbälte.

Jag har börjat svälla upp lite i händer och fötter nu också, och för att inte tala om näsan... det är inte min vanliga näsa jag har just nu... :-)

Här är några bilder på en nyfödd William... Bara 5½ år sen. Usch vad tiden går fort!

 

Framåt kille

William surrar om att "Gunnels kalasgryta på dagis" är hans favoritmat och att vi ska göra den här hemma. Eftersom vi inte har något recept har jag inte lyckats klura ut vad det ska vara i en sån, så jag har sagt till William att han får prata med Gunnel och skaffa receptet...

Sagt och gjort. Idag hade han bestämt sig. När han tagit av sig skorna och jackan skulle han gå till Gunnel... Det gjorde han också, jag hörde hur han gick in och pratade med henna. Jag hade fått order om att sitta kvar i kapprummet tills han kom tillbaka.

I dag när jag hämtade honom så hade Gunnel skrivit ned receptet till honom... Gissa om han var glad. :-) Ville helst ha det till middag, men eftersom han fått det till lunch så fick det räcka för idag...

Vad är då Kalasgryta? Jo, ungefär som köttfärssås och makaroner, fast allt ihopblandat i en gryta... Det blir till helgen kanske... :-)

v36

Ojoj, tiden går fort nu för tiden... Inne i vecka 36 nu, 35 fullgågna veckor och på kylskåpet sitter kallelsen till sjukhuset den 25:e för att inleda vräkningsförsöken. Väskan är nästan färdigpackad, lite extra kläder ska i, sen är det bara att greppa och springa till bilen när det är dags...

Vad ska man egentligen ta med sig?! Jag har laddat med lite choklad och energidryck, min vetevärmare (vilket var väldigt skönt mot ryggen när William skulle födas). Funderar på lite musik, men vet inte om det finns cd-spelare på sjukhuset.

Från gravid.se:
"Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden."


En ny planet funnen?

0-5f20ec84e58b3fdd52c44043927428d4.png

Jag vet att det finns fötter någonstans där nere vid golvet, men jag ser dem inte på ofta nu för tiden...


En lyckans dag...

Idag har det kommit massa roliga saker i brevlådan.

En ny skiva: "Reality Killed The Video Star" med Robbie Williams:


En ny bok: "Svart Ros" av Nora Roberts:


Helgen är räddad alltså... :-) Kul, kul!!!

Julklappar mm

Jag fick många trevliga saker i julklapp! Kul att öppna paketen! :-) Tack tack!

Jag fick bl a detta fina halsband (familjesmycken.se), som ska kompletteras med en 3:a så snart bebban tittat ut:



Jag fick även en ny elvisp, den har hittills varit jättebra! Igår bakade jag den fluffigaste av sockerkakor... Kan klart rekommenderas för er som funderar på en ny elvisp! :-) Philips 1565



Dessutom fick jag sköna fluffiga, glittriga varma sockor, otroligt mysiga nu när temperaturen krupit långt ner på skalan. Även två sköna duschcremer från Clinique fick jag att njuta av, och lite annat smått och gott. Perfekt!

Visst har jag det bra! :-)


Kommer detta att vara jag?!

Så här föreställer jag mig att den framtida leveransen kommer att ske...
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6385448.ab

Måste försöka tänka på nåt annat... Knipövningar?

Hur ska man räkna egentligen?

William vägde 5,2 kg när han föddes. En normalbebis, enligt internet, väger ca 2,6 kg just nu och i vecka 37 ca 3 kg. Bebisarna går upp ca 200-300 gram per vecka nu i slutet.

Om man räknar baklänges från Williams slutvikt och att denna bebis kommer ut ca 2-3 veckor tidigare blir ju bebisens vikt ändå ca 4,5 vid födsel... Det är ingen liten bebis det inte...

Ska den skrämmas ut ännu lite tidigare?! Tror jag ska ringa och prata med tant doktorn nu när det blir vardag igen.


v35

Nu när vräkningsförsöken närmar sig har jag liksom på nåt vis tappat räkningen på veckorna, därav de sena uppdateringarna. Att gå hemma och drälla ett jullov gör inte saken bättre heller...

I morgon är det dags att gå till jobbet igen, efter ca 2 veckors ledighet. Det känns lite tungt. Jag gissar att jag kommer vara väldigt trött i morgon eftermiddag och även på fredag.

Senaste veckan har mycket kommit på plats. Babyskydd och skötbord är på plats som ni sett på bilderna, men jag har även införskaffat lite småkläder (ja, en del rosa också), småhandskar, blöjor mm. Idag kom en kompis ut med en vagga som vi lånade även när William föddes. Den är lite smidigare att ha nära sängen när bebben är liten och ny, när man har lite "separationsångest"... 

Nu återstår väl enbart att packa min egen väska med kläder och annat som kan behövas. Förlossningen lär väl inte bli så himla kul, men kul när den är över... :-) Just nu är största oron (förutom smärtan) om jag överhuvudtaget kommer att hinna in till sjukhuset... :-)



Från gravid.se:
"Ditt barn är omkring 33 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 2,6 kg. Barnets centrala nervsystem håller på att mogna, matsmältningsapparaten är nästan färdigbildad och lungorna är vanligtvis helt färdiga.

Risken för andningsproblem om barnet föds nu, är mycket mindre jämfört med för några veckor sedan. Nittio procent av alla barn som förds i denna vecka överlever utan några allvarliga men. Nu börjar barnets armar och ben bli knubbiga och fina. Barnet har väldigt lite rörelseutrymme så det fyller ut nästan hela livmodern och tvillingar är ännu mer trångbodda. "

Transporten löst

0-3771603a1937fa6426ea950dc42171ac.png

Nu kan vi frakta hem det lilla monstret efter leverans!


Boande

0-5319347ec1053d919f37b50f98e86dfb.png

Fixandet pågår. Hittade ett skötbord till badkar på blocket för 50 kr.


RSS 2.0