annawoman

Idag fyller allas vår gammelfaster Karin 70 år! Ett jättestort grattis önskas från hela familjen på Hovid!

Faster Karin befinner sig för tillfället på sommarstället Lerviken i Dalarna, så det blir uppvaktning och tårtkalas när vi kommer ner i sommar!!

Hoppas du får en trevlig dag!!

IDag är det en dubbel födelsedag. Eva Persson fyller år och Göran Strand fyller år. Den ena ett år mer än den andre som fyller ett år mindre än den första...

Många grattiskramar till er båda! Hoppas solen lyser lika fint på er som den gör på mig idag!!

I dag blev det en tur till tant Doktorn på vårdcentralen. William har åkt på svinkopputslag på örsnibben. Han får det ibland när han har lite förkylning i kroppen.

Det blev en kur med penicillin och salva att smörja på utsidan. Inget bad de närmaste dagarna. Trist!

När det sitter på örat är doktorerna lite försiktiga, det finns risk att bakterierna angriper brosket i örat. Det vill man inte! Så därför blev det penicillin och inte bara salva. Håll tummarna nu att det går över!

Det gamla spjälskyddet som jag gjorde när Anton skulle födas har gjort sitt nu. Det var dags för ett nytt. Denna gång blev det ett lite tjejigare i röd- och vitrandigt. Det är även två små fickor där man kan förvara en liten tutte eller ett litet gosedjur.

Hilma har nu sovit en natt i den "nya" sängen, hon har ju hittills sovit i en vagga. Första natten gick bra, hon vaknade och kvittrade glatt vid halv fem i morse... :-)

 

Egentligen skulle jag vilja ha en vit spjälsäng, men jag har inte lust att måla denna och det är riktigt onödigt att köpa en annan. Så Hilma får leva med denna.

Jag har gjutit ett fågelbad/ en trädgårdsprydnad av ett rabarberblad. Det har legat på torkning i ungefär en vecka nu och börjar vara klart. Det är dock lite bladrester kvar i det, men de kommer att torka ihop och borstas bort framöver. Det blev ganska tjusigt, och stort, om jag får säga det själv. För att få hum om storleken är det ett par Croqs i storlek 38 placerade bredvid...

Nu har syster tagit sig runt Vättern på cykel igen! Man kan ju tycka att om man gjort det en gång så kan man det sen... Men inte då. Syster håller på att göra Klassikern, så denna gång var det dags att cykla. Det gick riktigt bra! En timme snabbare än förra året! IMPONERANDE! :-) Själv tycker jag det räcker med lite cyklande på gården...

Ett stort grattis till dig kära syster, för att du cyklat så bra! Även en stor hälsning till Leif såklart, som också var med och cyklade tillsammans med syster!

Bra jobbat båda två!!

Hilma har ett nytt nöje. Vi plockade fram hoppgungan igår. Den blev genast populär! Hon kan inte hoppa än, men det är nog ganska skoj att kunna stå och titta åt olika håll, att vrida sig själv! Idag gjorde hon även några små, dock okontrollerade, skutt.

 

Det går bättre och bättre med maten också. Vi började ju med smakportioner förra helgen, potatis- och palsternackspuré. Huvva så äckligt tyckte hon först. Men nu har hon vant sig vid konsistensen och det mesta av den matskedsstora portionen gick ner i lilla magen igår.

På fredag morgon var det dags för Antons avslutning från klass 1. Detta år hölls avslutningen i kyrkan (det är vartannat år på skolgården och vartannat i kyrkan). Barnen hade övat flitigt hela veckan på sina sånger och det var spända barn som tågade in i kyrkan när kl slog 8.

Det sjöngs, prästen och rektorn höll tal och sen sjöngs det lite mer. Alla klasser sjöng två sånger var, förutom treorna som sjöng en extra.  En av rektorns traditioner är att ge barnen i avgångsklassen, dvs trean, varsin ros och en kram.

 

När det var slut på aktiviteter i kyrkan samlades klassen nere på tunet för lite fika tillsammans. Anton är ledig från fritids i sommar eftersom jag är hemma. Han kommer inte tillbaka förrän en vecka innan skolan börjar och då har han dessutom lillebror med sig.

På kvällen gick vi ner till den lokala fotbollsplanen för den årliga familjekvällen med byalaget. Det var sedvanlig tipsrunda och brännbollsturnering. Tipsrundan är av tratdition ganska lång, tio frågor utspridda på nästan 2 km. Barnen kom på delad andra plats och vann varsin stor chokladkaka. Gissa om de var glada och stolta... :-) I vuxentävlingen gick det värre. Tre vinnare hade korats som bara hade lyckats få ihop 4 rätt var. Illa! Tävlingsmänniska som jag är ibland så ville jag gärna se frågorna och svaren för att få veta vad jag gjort fel... När jag fick lappen med svaren blev jag lite förvånad. Det var barnfrågorna... Tävlingsledaren hade skrivit ut barnfrågorna två ggr och rättat vuxenfrågorna mot dessa... *ha, ha* Han tyckte själv det var lite pinsamt och vi sa inget högt under kvällen. Jag hade säkerligen ungefär 8 rätt, men fick ingen vinst. :-) Nästa år, då ska jag vinna!

I torsdags slutade William på dagis. Han har gått där sedan han var ca 1 år och 7 månader gammal, i ungefär 4 år alltså. Men han verkade inte så värst berörd av att aldrig komma dit nåt mer. Det har väl iofs varit lite nedtrappning iom att han varit hemma med mig två dagar i veckan och gått kort tid de andra tre dagarna.

Han gick runt och sa farväl till kompisar och han fick låna kameran för att fixa lite minnen! Barn, väggar och fröknar kom med på kort. Nedan ser ni ett litet urval.

"Man kan ju alltid cykla dit och hälsa på!" var hans slutliga kommentar när vi åkte hem.

Det är barnkalas hela tiden. Är det inte någon i Antons klass så är det någon på Williams dagis. Jag tror det är kalas nästan varje helg. Puh! Dels blir det dyrt och dels tar det mycket tid. Samtidigt är det svårt att säga nej till kalas också. Om alla andra i klassen/gruppen har varit på kalaset och pratar om det sen så är det ju inte så kul att stå utanför...

Bland Antons klasskompisar har trenden senaste tiden varit att det ska vara någon slags äventyrskalas. De har varit på Simhallen, Nöjeshallen, Bowlinghallen osv. Ofta bjuds även alla killar i klassen med, det är ca 11-12 st. Ungarna tycker det är skoj, men det blir kostsamt! Ett kalas på exempelvis Drakborgen kostar från 1200 kr och uppåt. Är det bara jag som tycker det är mycket pengar för ett kalas?!

Ett annat "problem" är att när det är kalas på Drakborgen eller simhallen så blir det ju inte så mycket umgänge mellan barnen. Inledningsvis är de tillsammans och trycker i sig fika/godis och sen springer de åt varsitt håll och leker. Är inte tanken med kalas att man ska vara tillsammans och ha roligt, inte ha roligt var för sig?

Självklart kan jag förstå föräldrarnas syn på saken också; man slipper disken, städandet före och efter kalaset, slipper baka/köpa fika. Men finns det inte en poäng att komma hem till varandra också? Att umgås många i hemmet, se föräldrarna osv?

Förresten, vad är det med "Ring om du inte kan komma"? Jag tycker att man ska skicka ut en inbjudan och sen får de ringa och säga att de gärna vill komma istället!

Ja, ja, hos oss är det inte kalas förrän i slutet av augusti. Då blir det vanligt hemmakalas med lekar, saft och bullar. Dessutom får barn som vill komma på kalaset höra av sig och tacka ja! Punkt!

På diverse websidor med bakning och tårtor finns även sk Candy pops, eller Cake Pops. Ibland måste man ju bara prova... De sidor jag sett har gjort någon smet utifrån sockerkaka och smörkräm/frosting. Men jag tänkte att man borde väl kunna använda chokladbollssmet.

Sagt och gjort. Jag geggade ihop en halv sats chokladbollssmet och lät fantasin flöda, eller snarare, jag stal idén till utseendet från internet...

Det är alltså som en klubba, fast med en kaka istället för en godis längst upp. I brist på karamellpinnar fick jag använda grillpinnar av trä.

Ja, det ska föreställa "Hello Kitty" på två av klubborna, men det blev lite klumpigt. Ritade morrhår, ögon och rosett med en tandpetare... Nosen är lite kristyr. Björnen ska snart få smaka, får se om han dömer ut dem totalt.

I lördags försvann barnen över till grannen Lennart och var borta en bra stund. När det närmade sig middagsdags tyckte jag att det var dags att gå och hämta dem. De hade hjälpt Lennart att koka saft, rabarbersaft. De hade stått på varsin pall och skurit rabarber i mindre bitar, de hade jobbat hårt!

I söndags gick de tillbaka, de skulle ju få smaka den färdiga saften också. Då hade Lennart gjort en flaska bara till dem. Gissa om de var lyckliga! :-)

 

Helger är oftast ganska intensiva. Så även denna. Igår, fredag, skulle stora killen skjutsas till barnkalas på bowlinghallen. Ganska så sent kalas, mellan 19 och 21, så det var en trött pojke som åkte hem senare. Under tiden som han var på kalas tog jag lillgumman och promenerade ner till Ikea, Coop och apoteket. Det gäller ju att samla motionspoäng så bilen fick stå.

Hur kul var det att bowla då, för en kille på 7½ som aldrig gjort det? Jo, när jag frågade fick jag till svar att "det var så skoj att man nästan fick en tår i ögat"... :-D Han är rolig den där Anton!

Mor och far dök upp med husbilen på fredagskvällen. Idag lördag har jag och mor varit till Birsta (ja, igen) för några ärenden som hon ville uträtta. Nu på eftermiddagen har jag hunnit med att plantera om mina tomatplantor i större krukor och assistera en kompis med en programmeringsläxa. Jag klarade av uppgiften, vilket känns skönt. Jag har ju faktiskt stängt av hjärnan de senaste månaderna!

Mor och jag ska baka matbröd i morgon fm och sen måste jag plantera ut mina squashar också, innan de helt tar över altanen...

Nej, nu ska jag ut i solen och dricka något kallt, gott, alkoholfritt. Ha en trevlig helg alla!

Hilma har hittat sin röst... Rejält!! Hon skriker och ligger på med ljud, hela tiden! Mina öron får spader snart!! När man säger åt henne så flinar hon bara. Trotset har börjat redan nu...

Vad är det med barnen nu för tiden? De har ingen respekt för oss äldre...

Hur ofta dammsuger ni egentligen? frågade nyss sonens 6-åriga kompis med anledning av att han såg ett litet skräp på golvet... Hm, måste man göra det oftare än en gång per dag så vägrar jag...

På den komiska sidan är i alla fall att samma pojke häpnade över att vi kunde ställa in bilen i garaget, varje dag!!! Det kunde minsann inte de. Där var det alltid alldeles för stökigt... :-)

En annan dagiskompis till William undrade vad jag hade i magen nu, bebisen har ju kommit ut... Hm, mat svarade jag... :-) Hans mamma är ju en aning tjock också, och hon har minsann inte fått någon bebis på de senaste 6 åren. Jag har ju i alla fall en 4-månaders rackarbusa....