annawoman

Det är barnkalas hela tiden. Är det inte någon i Antons klass så är det någon på Williams dagis. Jag tror det är kalas nästan varje helg. Puh! Dels blir det dyrt och dels tar det mycket tid. Samtidigt är det svårt att säga nej till kalas också. Om alla andra i klassen/gruppen har varit på kalaset och pratar om det sen så är det ju inte så kul att stå utanför...

Bland Antons klasskompisar har trenden senaste tiden varit att det ska vara någon slags äventyrskalas. De har varit på Simhallen, Nöjeshallen, Bowlinghallen osv. Ofta bjuds även alla killar i klassen med, det är ca 11-12 st. Ungarna tycker det är skoj, men det blir kostsamt! Ett kalas på exempelvis Drakborgen kostar från 1200 kr och uppåt. Är det bara jag som tycker det är mycket pengar för ett kalas?!

Ett annat "problem" är att när det är kalas på Drakborgen eller simhallen så blir det ju inte så mycket umgänge mellan barnen. Inledningsvis är de tillsammans och trycker i sig fika/godis och sen springer de åt varsitt håll och leker. Är inte tanken med kalas att man ska vara tillsammans och ha roligt, inte ha roligt var för sig?

Självklart kan jag förstå föräldrarnas syn på saken också; man slipper disken, städandet före och efter kalaset, slipper baka/köpa fika. Men finns det inte en poäng att komma hem till varandra också? Att umgås många i hemmet, se föräldrarna osv?

Förresten, vad är det med "Ring om du inte kan komma"? Jag tycker att man ska skicka ut en inbjudan och sen får de ringa och säga att de gärna vill komma istället!

Ja, ja, hos oss är det inte kalas förrän i slutet av augusti. Då blir det vanligt hemmakalas med lekar, saft och bullar. Dessutom får barn som vill komma på kalaset höra av sig och tacka ja! Punkt!