annawoman

Idag för 6 år sedan kom vår lille William till världen. Han fick smeknamnet Lulli av storebror Anton, som då var 1 år och 9 månader gammal. En liten tjock prins på 5220 g.  Nu är han en lång smal tarm på 6 år som har börjat förskoleklass.

  

Idag finns han i tidningen:
http://st.nu/familj/familjeannonser/hurra/1.2278504-grattis-william-

Jättemånga grattiskramar till vår goa kille!

Idag är det Louises dag! Många kramar till dig från oss på Alnön!

Under veckan som varit har jag jobbat med att förbereda lillemans födelsedag. Han blir ju 6 år på fredag. Han har önskat sig ett spökkalas, och vi satt och gjorde lite planer för några veckor sedan.

En av önskningarna var att ha en piñata. Idag blev den färdigställd. Den krävde några dagars arbete då den måste hinna torka emellanåt. Den är gjord av 5 ballonger, en stor hög sönderrivna tidningssidor, vit och svart färg och vitt silkespapper. Måste säga att jag tycker den blev ganska så fin faktiskt! Det finns lite ploppar och små kexchokladbitar på insidan.

 

För att fortsätta på spöktemat har jag även bakat spökkakor. Jag har letat mig blå efter ett kaksmått med spökform men inte lyckats. Det får införskaffas till Halloween eller till jul när alla butiker plockar fram kakmåtten. Det fick i stället bli runda kakor med vita spöken på. Det kanske blev bättre i slutändan, vad vet jag... Men håll med om att de är ganska söta! :-)

Det kanske är dags att sätta upp en fikakiosk? Erbjuda hembakta bullar, kakor och nykokt kaffe? Det dyker ju upp turister lite nu och då här på vår väg. Idag kom det en liten buss och några bilar. De knatade upp till stora vägen där det finns en bit berg i dagern, där det bland annat visas Alnöit och Borengit.

Hilma har satt bra fart i gåstolen nu. För ett tag sen tänkte hon rymma... :-) Hon satt vid ytterdörren och tittade på friheten. Vi har sk trappskydd under stolen, så hon fastnar på trösklar om hon tar sig till farligare ställen.

  

Hon är så söt när hon sover...


En kram från storebror är alltid gott att få! :-)

William ska då alltid råka ut för nåt... När vi var till Stornäset för någon vecka sedan så blev han biten av något utan att han märkte det själv. Dagen efter när han vaknade så fick jag syn på en stor bula på hans mage. Den var rektangulär, ungefär 10x5 cm och ett par cm hög. Gissa om jag blev orolig och undrande!? Det syntes inte heller något tydligt "bitmärke" så jag var ju inte säker på att han blivit biten. Det var bara att ringa till vårdcentralen och vi fick komma på besök.

"Det här såg ju konstigt ut" var doktorns kommentar. Han klämde och kände och konstaterade att det i alla fall inte hade med insidan av magen att göra. Han hämtade sen in en kollega, eftersom han själv inte var riktigt säker på vad det var. Men efter lite funderande kom de båda fram till att det måste vara ett bett, från t ex en broms. Doktorn kollade med förstoringsglas också, mycket intressant men inget nytt visade sig.



Vi smorde in med kortison mot klådan och höll ögonen på bulan. Efter några dagar var den borta. Men hu, så läskigt det var!

I dag blev det en tur till Selånger Marknad. Jag gjorde det jag egentligen inte gillar... Jag hade barnvagnen med, med Hilma i. Småbarn har ingenting på marknaden att göra. Men eftersom de andra två barnen och även Björnen var med så fanns det inte så mycket annat att göra än att ta med henne.

Vi strosade runt. Tittade på saker, plockade bland saker, sa nej till att köpa saker... Vi träffade min kompis Gabriellas föräldrar i ett stånd, de säljer egentillverkade saker av lin. Det blev dock inte så mycket shoppat. Lite marknadsgodis är ett måste. Det har jag älskat sen jag var liten. Lite chokladtoppar och några gamla serietidningar slank också med i väskan.

Det var trötta pojkar när vi kom hem...

Men jag förstår fortfarande inte varför folk tar med sig hundar på marknaden. Det är tom tre gånger värre än att ta med barnvagn. Det var små golvmoppar som lätt kan bli nertrampade och även jättestora hundar som var som små föl...

Jag har ju länge velat ha ett koskinn till golvet i lekrummet. Tror det skulle vara finfint. Men nu har jag (eller snarare Björn) hittat något nästan bättre... Man är väl svensk?!


Skulle inte denna bli fin där inne?! :-) Den kostar bara ca 17000 kr, så det är ju ett fynd...

Idag börjar vardagen igen. Pojkarna är på fritids för första gången på 9 veckor. Det är Williams första riktiga dag på Kyrkskolan. Det riktiga allvaret börjar dock inte förrän nästa vecka när skolan och förskoleklassen kör igång. Men det är dags för dagarna att bli inrutade och morgnarna att bli lite tidigare. Det är skönt och samtidigt trist.

Man märker på pojkarna att de blivit mer rastlösa nu mot slutet av sommaren. De har ju trots allt varit ledig ganska länge och börjar väl vilja ha lite mer sällskap än brorsan... Men det känns lite tomt, vem ska jag nu tjafsa med om städning och matätning osv hela dagarna?!

Tur det är lite inskolningsvecka med lite korta dagar så även mamman får vänja sig... :-)

I dag fyller min gamla vän Eva år. Lärde känna henne när jag började på Sogeti (Cap Programator, Cap Gemini,  osv) för sisådär 15 år sedan... Tänk vad tiden går! :-) Mycket skoj har vi haft!

Ett stort grattis och många kramar på din stora dag!!

Sista resan under vår semester gick till Barsta. Då vår kära Findus, som befann sig i Barsta under tiden vi åkte runt till andra ställen, fick för sig att "go walkabout" fick vi lov att åka till Barsta lite tidigare än planerat. Mor och far skulle åka till lillebror Jimmy i Oslo och vi ville inte att huset skulle stå tomt om/när Findus hittade hem igen.

Björn tog motorcykeln upp på lördagen och vi andra kom upp på måndagskvällen. Vi letade och letade efter katten. Han hade då varit borta en vecka. Vi satte upp lappar och frågade alla vi stötte på om de sett någon kisse, men icke. Han var borta.

För att roa oss lite så tog vi en tur till Övik för att hälsa på Anna och Jörgen, och se deras lilla sommarstuga. Vi är bara lite avundsjuka på läget då... :-) När vi ändå var i trakterna svängde vi förbi mina gamla Björnstugan-bossar, Kerstin och Sture, som har stuga ganska nära Anna och Jörgen. Gissa om de blev förvånade och inte riktigt kände igen mig först... :-) Det var ju några år, och kilon, sen jag såg dem sist. Vi passade även på att shoppa lite när vi ändå var i storstaden Övik; ett besök på Fjällräven Outlet och lite promenerande och lunchande på stan. Alla barnen uppförde sig exemplariskt!

Vädergudarna var dock inte på det bästa humöret denna semestervecka så en av dagarna åkte vi till ett "luftland", fyllt med olika typer av hoppborgar och liknande. Gissa om barnen (och jag) tyckte det var skoj... Måste dock fundera över min klädsel nästa gång, så jag glider lättare i rutschkanorna.... :-)

  
Hilma gillade studsandet också!
  
Till och med pappa Björn gick att locka till lite studs också.

En annan dag tog vi en tur till Rotsidan. Björn och pojkarna promenerade genom skogen från Barsta. Hilma och jag tog fikakorgen och bilen. Det går inte så bra med barnvagn på skogsstigar...
 
På Rotsidan var det rejält blåsigt, men vackert som vanligt.
 

Sista dagen före hemfärd var solen äntligen framme. Morfar Bosse och vi passade då på att gå ner till badstranden för lite plaskande. Det blev inga riktiga doppningar men lite fiske med håven, plaskande i gummibåten och lite allmänt badtjafs!
  

Även jag var tvungen att prova gummibåten. Men då den är ganska liten  så körde jag med liggande rodd. Det fungerade fint, förutom att jag höll på att bli helt överspolad av svallvågorna från turbåten innan jag riktigt kommit ut på vattnet...
 

Hilma passade på att mysa och busa med mormor innan det var dags att dra hem till Alnön igen.


Hur gick det med katten då, kan man fråga sig. Ingen lycka alls. Vi letade och väntade hela veckan men katten var som bortblåst.

Men... När vi åkt från Barsta och hunnit ca 1 timme därifrån kom det lilla kattskrället inpromenerande på köksgolvet. Det var bara för Björn (som åkt hem dagen innan oss) att sätta sig i bilen och åka upp mot Barsta för att hämta honom. Jag hade ju bilen full av packning, barn och hungriga bebisar, så det var inte läge att vända. Snälla mor och far åkte ut och mötte upp så Björn behövde bara åka till Höga Kustenbron.

Det var otroligt roligt att få tillbaka kissen. Vi hade nästan gett upp hoppet att se honom igen.

Nu är Hilma-gumman 6 månader gammal. Tänk vilken stor tjej det redan blivit! Det är full fart på henne. Hon sover bra på nätterna; somnar vid 21-tiden och sover till ca 7.30. Jag brukar "tvångsmata" henne (nästan i sömnen) när jag går och lägger mig. Vet inte om det är nödvändigt, men eftersom hon sover till morgonen vågar jag inte chansa och låta bli matningen... :-)

Vi hade invägning hos BVC förra veckan. Då vägde hon ca 10 700 g och var 68 lång. Det är en rejäl tjej! Om man går efter normalkurvor så väger hon lika mycket som en 15-månaders bebis... Men hon följer sin viktkurva och blir varken tjockare eller smalare, så det är inget att oroa sig över. Det lär försvinna när hon börjar springa runt!

 

Hilma är jätteduktig att äta mat. Vi har ju börjat så smått. Hon äter en liten portion till lunch, gillar allt som serveras vare sig det är pasta, ris eller mangopuré. Himla bra! :-)  Hon äter även en liten portion välling ibland. Hoppas det håller i sig!

Hon har även kommit på hur gåstolen fungerar så nu får man dels akta sina fötter och dels flytta bort saker man inte vill att hon ska dra ner...

Andra delen av semestern tillbringades ju i fasters hus i Lerviken, Säter. Pojkarna fiskade med sin far, lekte i huset, åkte till Säterdalen och tog en shoppingsväng till Borlänge.


Faster har nyss fyllt 70 år, så det firades med tårta och ett litet paket. Hilma blev fascinerad av snöret på paketet och William jublade över grädden i tårtan...


Hilma tränade sittning på faster säng. Hon sitter ganska så stadigt!

 
Varje år gör vi ett besök i Säterdalen. Där kan man strosa, leka i en stor lekpark, fika och titta på djur. I år var de stora rutschkanorna uppfräschade och fina. Det fanns dessutom några små kattungar på fäbodvallen. Säterdalen kan varmt rekommenderas om ni åker till trakterna. Länk till Säterdalens inte så braiga hemsida...

Då vår katt, som befann sig i Barsta hos min mor och far, gav sig ut på luffen så fick vi lov att göra vår vistelse lite kortare än tänkt. Men så kan det vara med smådjur...

Vår andra etapp på semestern var att åka till gammelfaster Karin i Lerviken, Säter. Vi åkte direkt från Anviken ner till Säter, med pitstop i Rättvik där vi hade våra grannar på husvagnssemester. Denna dags färd mot kväll var nog en av de jobbigaste turerna på länge... En av pojkarna var arg och sur i bilen, detta visade sig bero på rejäl kissnödighet. Men då han vägrade att kissa i skogen så blev det en hel del bråk. Dessutom passade lillasyster på att göra "nr 2", riktigt rejält. Det är alltid extra skoj när man står på en parkering i skogen utan rinnande vatten. Men tack och lov för att det finns våtservetter... :-D

Lunchen dröjde lite, det är inte det lättaste att hitta en fin sjö med rastplats och inga andra gäster där och helst inne i skogen... Vi var någonstans mitt i Hälsinglands urskogar... Det slutade med lunch på stående fot på en grusficka i skogen. :-) Mätta blev vi dock i alla fall! och vi hade utsikt mot en liten sjö mellan träden...

Sedemera träffade vi våra grannar och fick oss lite fika i magen. Gott, gott! Resan från Rättvik gick vidare mot Borlänge där middag skulle intagas. Hilma började gnälla så snart vi kommit iväg. Max var målet för middagsmat, där det slutade med att jag blev utan mat, två pojkar sölade ut sina läskmuggar över sig själva och halva Maxrestaurangen, klädbyten i bilen, och sedan började Hilma gnälla igen...

Innan vi kunde resa ut till fasters stuga skulle vi "bara" handla lite. Det är inte "bara" att handla på kvällen när alla är trötta efter en lång resa... Hilma blev dock nöjd när hon fick brottas med en halv meter rak falukorv i prasslande fodral.

Till slut, efter 10 timmar på resande fot, landade vi hos fastern. Då var alla trötta och glada att komma fram. :-)

Första semesteretappen var en resa upp till svågern och svägerskan i Pilgrimstad. Vi tillbringade en långhelg tillsammans med dem. Solen lyste och temperaturen var hög. Barnen badade och vi åkte lite båt till Gällö för att äta pizza.


Olas och Louises mysiga hus, utsikten nerifrån sjön.

 
Anton ritade en ny bild varje dag på den stora svarta tavlan.


Williams öra, som vi haft mycket problem med före semester, fick ett anfall i Anviken. Endera var det ett "normalt" anfall eller så var det ett illa placerat myggbett... Efter någon dag var det bättre i alla fall.


Bröderna Bäver tog några timmar för sig själv ute på sjön en av kvällarna. Fångsten måste ju självklart dokumenteras!


Lilla ettåringen Timmy kämpade hårt för att fånga in kusinernas ben.


En mysbild med stortjejen Tindra är ett måste. Denna bild togs av Anton.

Det har varit lite semester från bloggen nu under semestern. Enbart sekundsnabba inblickar i vad vi håller på med och var vi är. Iofs är det ju det bloggar kanske ska innehålla, men det har ju varit kortare än vanligt... :-) Men snart är semestrandet över och då kan bloggandet börja igen. Fast vad ska jag skriva om då? Det borde ju vara mest händelser på semestern...

Snart kommer ett gäng inlägg från vårt semesteråkande i sommar...