annawoman

Lilleman håller på att lära sig läsa! Han kan redan läsa en hel del små "lösa" bokstäver! Alldeles nyss tittade han på mitt "hemliga juldokument" och ropar:

"Mamma, det står baka här! B-A-K-A!!!"

Han har lärt sig mycket av storebror och kommer nog att knäcka koden nåt halvår snabbare än storebror! Sedan läste han även "Siw" och nästan "Marie".

Spännande!!!

I lördags var Anton och jag på lite minishopping. Vi tog en tur till jula och köpte reservlampor till adventsstakarna. Dessutom hittade jag en jacka... Det är inte världens snyggaste, men kanske världens billigaste... 199 kr är alldeles lagom slit och slängpris för en gravidmage!

Den är i alla fall snyggare än den vääääldigt gula och vääääldigt gamla jackan jag sprungit runt med sista tiden, denna är lite mer diskret på nåt vis. :-)

I helgen har det julpysslats och mysts... På lördagen åkte det fram lite adventsstakar och stjärnor och på söndagen byttes det till julgardiner i kök och vardagsrum. Mysigt värre! Gröna soffkuddar blev röda.

Jag och William bakade lussebullar och förberedde våra pepparkaksgubbar, till kvällen blev det tändning av första ljuset och fika i ljusets sken.

Några mer pyntgrejor ska plockas fram, men tomtarna får vänta till Luciadagen. Än är det lite för tidigt för tomtar i mitt hus.

Julpysslet fortsätter. Vi gör oss själva som pepparkaksgubbar, och gummor.

Idag går vi in i vecka 30. Magen är stor och tar sin plats. Det är lätt att få ont i ryggen om man inte passar sig vid promenader. Det är lätt hänt att hållningen blir helt knasig. Men fortfarande mår jag ganska bra i fogarna, ta i trä, när William skulle födas var jag sjukskriven på halvtid ungefär från nu. Men det sliter på, även om jag känner mig relativt pigg på morgnarna så blir jag tvärtrött på eftermiddagarna. Skulle kanske behöva sova middag efter lunch, men det är inte så lätt.

Från gravid.se:
"Ditt barn väger ca 1,6 kg och är ungefär 27 cm långt från huvud till stjärt. Den tidiga kroppsbehåringen - lanugohår - börjar försvinna. Ibland kan fjuniga strån finnas kvar vid födseln, men de faller av under de första veckorna. Håret på huvudet blir tjockare och barnet öppnar och sluter sina ögonlock. Benmärgen har till uppgift att producera röda blodkroppar och tar nu över detta från levern. Skelettet hårdnar och lungorna, hjärna och muskler mognar ytterligare. En del barn börjar redan nu att lägga sig med huvudet i bäckeningången. Det är den vanligaste och enklaste födelsepositionen. Hårda sparkar upp mot bröstkorgen och ett ökat tryck mot bäckenbotten, där barnets huvud pressar på, kan bli kännbart. Barnet är mycket medvetet om förvärkarna även om du inte märker dem. "

Nu är det dags att pynta lite på skrivbordet. Lena sätter fram stakarna i fönstren.

... så har jag nu införskaffat en andra julklapp! Tro vem som ska få den då?!

Vad jag önskar mig? Jo, Superdefense från Clinique, duschkräm från Clinique, en ny stavmixer, en ny elvisp från electrolux med stativ och metallbunke, fotvård (når ju snart inte ner längre) eller ansiktsbehandling. Wii-spel med Wii-fit... Det finns en hel del nödiga och onödiga saker man kan önska sig... Dessutom vill jag ha en trevlig tvålkopp som passar in i badrummet, till handfatet, där jag kan lägga mina fina tvålar (en i taget) som bara är kvar i skåpet...

Fast mest önskar jag mig nog att den lilla bebben ska komma ut i hyfsad tid och må alldeles bra, och även att jag själv ska må alldeles lagom bra sista tiden före leverans...

Morgonen inleddes med svält... Eller snarare så avslutades gårdagskvällen med svält från kl 20.00... Det har varit dags för sk glukosbelastning idag. Ingenting att äta eller dricka (inte ens vatten) efter kl 20.00 kvällen före. Det är hårda bud för en gravid kvinna!

I morse var det "upprop" på provtagningen på sjukhuset, kl 7.30: Varsågod att kissa i den lilla burken, kom får jag sticka dig i fingret och sen kan du dricka upp denna sockerlösning (ca 4 dl) så snabbt du kan, nu kan du sätta dig i valfri stol och titta på tv eller läsa i två timmar, men du får inte somna...

Hm, hur lätt är det att hålla sig vaken i två timmar när man nästan jämt är trött?! Efter två timmar var det dags för kissande och fingerstickande igen. Men sen var det klart! Mina värden var bra både före och efter provtagningen. Ha!

Anledningen till att jag gjort detta test är ju att jag tidigare fått stora barn. Anton vägde "normala" 3600g, men då han var 3 veckor tidig så var det ganska så stort ändå. William vägde ju 5200, och kom så gott som i tid... Jag har inte någon lust att än en gång föda ut en sån bjässe, så jag har bett mödravården att hålla extra koll på bebbens tillväxt.

Lite närmare slutet av graviditeten blir det dags för tillväxtultraljud.

Jag fick mig en liten present av William idag. Ett litet armband. Trevligt inslaget, med namnlapp!

I lördags var det dags för v29. Nedräkning hela tiden... 11 veckor kvar!

Veckans info från gravid.se:
"Barnets vikt är ca 1,4 kg och längden runt 26 cm från huvud till stjärt. Det fortsätter att lägga på hullet, samtidigt som hjärnan och de inre organen växer till sig. Nu finns det inte plats för akrobatik konster i livmodern längre, men barnet kan fortfarande sträcka ut sig och sparka. Barnets huvud står i proportion till den övriga kroppen. Hjärnan växer mycket snabbt och gör så att de mjuka skallbenen pressas utåt. Vindlingarna som är karakteristiska för hjärnans utseende, blir allt fler eftersom den blir snabbare och kraftfullare samt förbindelserna mellan nervcellerna ökar. Hjärnan kontrollerar nu andning och kroppstemperatur. I ögonhålorna rör sig ögonen och barnet börjar bli känsligt för ljus, ljud, smaker och lukter. Det kan också skilja på naturligt och artificiellt ljus genom livmoderväggen."

Första pulkaåkningen för året.

Vacker utsikt från toppen av Alnöbron. Resan har nu pågått 40 min.

Idag fyller Anton storpojke, dvs 7 år!!! För ovanlighetens skull var han svårväckt i morse, han brukar annars ropa från sitt rum strax efter 6 och fråga "är det morgon nu?". Men när väl ordet födelsedag trängde genom drömmarna studsade hans huvud upp från kudden... :-)

Till presenter fick han skyddsglasögon för innebandy och nya träningskläder (shorts och tröja). Han blev först lite besviken, killen vill ju alltid ha lego... Men sen tyckte han det var skoj, tog på sig all utrustning, letade fram klubban och poserade för Björn. Dessvärre hann jag inte med att ta kort.

Ikväll blir det ett litet enkelt barnkalas med glass och fiskdamm.

Sitter idag ute hos kunden och jobbar. Då öppnas en av dörrarna bakom mig och ett gäng kostymklädda karlar knatar in i konferensrummet bredvid. Jag hejar på den ena av dem, eftersom det är en pappa till en av Williams dagiskompisar. Inget konstigt med det.

Jag säger till mina bordskamrater att "ha, det var en dagispappa här!". Jag sitter nästan aldrig i kundens lokaler, så jag känner ingen här ute, utöver mina egna arbetskamrater...

"öh" får jag till svar... "var det han?"

"ja, Melkers pappa.... En av Williams favoritkompisar på dagis."

"Vet du inte vem det är? Det är ju typ vd:n för hela företaget!"

Hm, där ser man vilken koll jag har på kunden... :-)

Lilla kusinen Tindra är världens sötnos. Hon är 1år och 8 månader och pratar heeeela tiden! Många ord kan hon, och snappar upp nya från höger och vänster. Dessvärre använder hon fula ord... :-) Men hon vet ju om att man inte ska göra det...

"inte säga... "

Idag har sambon och två av grannarna ägnat ett antal timmar till att såga ner vår stora tall. En väldigt fin tall, men väääääldigt irriterande. Den släpper barr till vansinne och kottarna singlar som regndroppar vissa perioder på året. 

 

Grannen Fredrik tog på sig klätterutrustningen och klättrade högst upp. Han sågade med raska tag ner grenarna. Grannen Staffan hade med sig en grävmaskin och plockade upp tunga grenar och hjälpte till att lyfta bort stora tunga delar av stammen.

Ett tag funderade jag på om Fredrik skulle få snida stammen till en totempåle när han ändå var där uppe, men då jag inte kunde komma på vilket mönster det skulle vara det fick bero... :-)

Nu är hela tallen borta. Kvar på gräset finns fina högar med blivande vedpinnar och en stubbe som ska få sitt till våren. Det blev väldigt mycket ljusare när man tittar ut genom köksfönstret. Det kommer säkert att kännas tomt ibland, men desto trevligare att få in lite ljus.

Efterbilder kommer i morgon, om det är tillräckligt ljust...

I fredags hade vi barnkalas. Några barn från Antons klass kom hit och det blev lite fika, lekar och disco. Det blev mest ett "tjejkalas", flera av killarna som var inbjudna hade dessvärre blivit sjuka. Men de hade trevligt ändå.

Bland det roligaste var att leka "Sätta svansen på grisen". Jag förstår inte nöjet egentligen mer än någon enstaka gång, men de höll på och snurra och leka en bra stund. Men så är ju inte jag 7 år heller...

Andra klassiker som Kurragömma och Blindbock fick vi också ta till för att slippa ha 7 ungar som springer upp och nedför trappen hela tiden. Jag blir lite nervös av sånt... :-) Vips är det någon som halkar och gör sig illa...

Lördagen ägnades åt att komma i fatt med städningen som fått stå på sidan under hela veckan. På eftermiddagen dök släkten upp och det firades 7-åring igen. Presenterna han fick var så lyckade att pojken inte hade tid att vare sig äta tacos eller tårta. Båda rätterna brukar vara största favoritmaten... Inte ens lördagsgodispåsen som mormor och morfar haft med sig lockade. "Mamma, jag sparar den här tills i morgon. Nu går jag upp och bygger lego igen!" Men framemot halv 8 när allt lego var färdigbyggt kom killen ner och var sig själv igen... :-) Nästan så man hann bli lite orolig...

Själv är jag helt slut. Dagen har tillbringats i soffan och på simskola. Det blir inte mycket gjort. Man är ju inte den med mest ork direkt. Bara några veckors jobb till julledighet!

Nu är jag i graviditetens sista tredjedel. Veckorna flyger fram, det kan iofs ha att göra med allt som jag har att göra på dagarna och kvällarna... Puh! Kommande veckan blir också intensiv, men sen hoppas jag det lugnar sig!

Bebben sprattlar på där inne, på kvällarna när man ligger ner i sängen kan man ofta känna vad jag tror är bebbens rygg spänna ut skinnet... Lite coolt! Ibland känns även nåt som kan tolkas som kanske en fot.

Både William och katten tycker om att ligga med huvudet mot magen. William pratar med bebben och Findus spinner så mycket det bara går. Båda brukar åka på lite sparkar när de minst anar det. :-)

I morgon bitti är det dags för ett nytt besök hos barnmorskan. Nu ska det skickas in papper gällande glukosbelastning och jag ska även ta upp frågan kring tillväxtultraljud framöver. Jag vill inte bli överraskad med en ny 5,2-kilos bebis. Det räcker gott med ett sånt "rekord". :-)

Veckans action (från gravid.se):

"Ditt barn är nu ca 25 cm långt från huvud till stjärt och vikten ca 1,2 kg. Det utvecklas och växer mycket snabbt nu. Lungorna är så pass färdigutvecklade att det klarar av att andas luft, men om barnet skulle födas så skulle hon eller han ändå behöva hjälp med andningen.

Hos flickor är blygdläppar fortfarande små och täcker inte klitoris men under de sista veckorna växer de samman alltmer. Hos pojkar sjunker testiklarna ned i pungen. Fortsätt att prata med ditt barn för vid det här laget har det vant sig vid din röst. Den här sista tredjedelen av graviditeten kommer barnet framför allt att gå upp i vikt och enligt lag är barnet livsdugligt, vilket gör att det måste registreras om det föds."

Lilleman har koll på mycket, men inte allt... :-)

Igår, lördag, kom han med en fundering angående vad gammelfaster Karin jobbade med innan hon blev pensionär:

"Mamma, var faster en sån där tandsköka??"

Hm, vad svarar man på det mellan alla gapflabb?

Det korrekta yrket ska väl snarast vara tandsköterska... :-D

det bästa med kalasdagar är att få slicka gräddvispar.

Nu är kvällens tårta till kalaset är klar. Den blev eg inte som tänkt, men eftersom tiden inte räckt till under veckan fick det bli grädde med blått glitter på istället för blå sugarpaste. Det viktigaste var ändå att det var en supermanlogga... :-)

Att Anton är nöjd är det viktigaste!

Snart dyker alla barnen upp, huvvaligen, hur vilt ska detta bli?! :-)

nu är det dags för fika! Grattis till Rikard på födelsedagen och grattis till oss som jobbar med honom...

Idag är det 3 månader till leveransdag. Jag siktar på leverans i slutet av januari, så förhoppningsvis är det 2½ månad kvar bara... :-)

Det känns som om jag kommer att explodera innan det är dags, men idag var det faktiskt en dagismamma som inte tyckte magen var så jättestor... Hm. Bortsett från att vissa ser ut så här när de åker in till förlossningen så är den ju inte så stor... :-)

Usch, det är mycket nu. Mycket på jobbet, hjärnan går på högvarv mest hela tiden. Mycket på fritiden som är svårt att förhandla bort, och dessutom en pojke som ska fylla år och ha kalas. Jag kommer nog att sova som en stock hela söndagen...

Men, men, man får ta det som det kommer. Är inte tårtan klar till utsatt tid så får man väl vänta lite med fikat då...

Bara att sätta sig och göra papperslistor så man kommer ihåg allt man behöver göra, så man kan använda hjärnan till bättre saker än enbart repetition av kom ihåg-saker...

På fredag är det barnkalas. Jag lånade en discolampa på jobbet... Gissa om ungarna tycker det ska bli skoj... Den snurrar och skickar ut färgade prickar på väggar och tak. Ungarna dansar och skuttar omkring för fullt här hemma. Man får knappt ha lampan tänd i köket för att det stör diskot!

Dags för lyxig korvmiddag på ica maxi.

Björn och grabbarna har lirat lite innebandy i källaren. Efter ett tag tröttnar lilleman:

"Nu får du göra självmål, för nu tar målvakten paus!"

Hm, är det så det fungerar? :-)

Nu är ännu en vecka passerad, tiden har nu börjat flyga iväg... Någon vecka till så är överlevnadschansen för bebben stor. Det börjar bli rejält sparkande vid 22.15-tiden och även på nätterna om jag råkar vakna. Kan vara lite svårt att somna om när det bonkar och har sig... :-)

"Barnet är nu ca 24 cm långt från huvud till stjärt och vikten är runt 1kg. Huden är mycket skrynklig men skyddas och får näring av ett lager vernix/fosterfett. Under huden lagras alltmer fett och fostret börjar bli knubbigt. I den här fasen suger barnet ofta på tummen och det stärker musklerna i kinder och käke. Kanske kan det även ha en tröstande funktion. Smaklökarna på tungan och insidan av kinderna är nu fullt utvecklade. Barnets avancerade hjärnfunktioner utvecklas och blir alltmer sofistikerade."

Denna vecka har flugit iväg tänk att det redan är torsdag! Hjärnan har gått på högvarv hela veckan och jag har inte hunnit med att uppdatera bloggen... Men sånt är livet!

Nu har jag blivit uppmärksammad på att det idag är mindre än 100 dagar till bebisens ankomst! Det är numera tvåsiffrigt!!!  Förhoppningsvis blir det aldrig ensiffrigt utan bebben kommer två veckor innan... :-) Men man kan ju bara hålla tummarna!

Hurra, hurra idag för tvåsiffrigt alltså!

Igår blev det en sen kväll. Jag håller på att läsa Dan Browns senaste "Den förlorade symbolen", och alldeles lagom tills det var dags att släcka blev det väldigt spännande... :-) En kvinna som försökte fly undan en angripare i ett jättestort (3000 kvm) kolsvart rum... Hur skulle det gå?!!? Inte går det att bara vika ihop boken och släcka när pulsen är alldeles för hög?!

Till slut kom jag igenom situationen, och visste hur det hela gick, och då släckte jag. Men inte kunde jag somna för det... :-) klockan blev nog närmare 12/halv 1 innan jag somnade på riktigt. Det känns idag...

Men boken rekommenderas, i alla fall första halvan... :-)

... har passerat. Nu är det dessutom en ny månad. Antons månad. Han fyller 7 år den 18:e. Gissa om han längtas... :-)

Denna helg har varit extra lång då fredagen var ledig, nationaldagsledig närmare bestämt. Jag åkte upp till Barsta på torsdagkvällen. Pojkarna hade varit där sen i måndags. På fredagen, efter lunch, åkte vi och hämtade upp lillasyster vid bussen för fortsatt resa mot Alnön.

Lördagen tillbringades med många olika aktiviteter. Björnen åkte till sin bror och hjälpte dem att flytta in i det nya huset. Jag följde med Anton på innebandyträning. Denna gång blev det match hela tiden eftersom det bara fanns en boll... Anton "pekade" tre ggr. Gissa om han var nöjd! :-)

När vi kom hem från träningen hade mostern (lillasystern) och William gjort i ordning monsterkalas. Det var dukat med svarta sugrör och svarta servetter. De hade gjort chokladbollar och plockade fram tårtan vi gjort tidigare på dagen. Dessutom hade de klätt ut sig. När jag och Anton klev innanför dörren var det något lurt. Det var så mörkt i huset... Efter någon sekund hoppade två mörktklädda figurer fram och tjoade och viftade med tårtknivar och skohorn, som laddat för en liten halloweenfödelsedagsfest alltså! :-) Mostern hade haft med sig presenter för att fira de födelsedagar hon missat/missar och dessa låg gömda på barnens stolar. William hade hjälpt till att gömma, så han var så sprattlig att han inte kunde stå stilla i väntan på att Anton skulle upptäcka dem!

På lördag kväll skulle Anton på Halloweenparty hos en klasskompis. Vi andra åkte till IKEA, det är ju en extra timme öppet där varje helg. Kanonbra, inget folk att trängas med!

Idag söndag har vi slappat. Barnen har sprungit hos kompisar och jag och syster har slappat och läst. Efter att jag skjutsat henne till bussen blev det storhandel. Konstigt nog kan man känna sig rik och fattig på samma gång! Rik på mat i skåp och frysar, men fattig på penningar på kontot... :-)

Dessutom har jag misslyckats med bakning med vågat mig på ett andra försök, som ser mycket mer lovande ut. Nu ska här glaseras, sen ska jag krypa upp i soffan med nåt varmt i en mugg innan det är dags för sängen.

Puh, inte konstigt att man är lite trött när man funderar över hur mycket man gjort i helgen... :-)