annawoman

De senaste dagarna har det lilla pyret Helge/Hilma gjort allt för att få mer uppmärksamhet. Sparkandet har tagit riktig fart, från att ha funderat på om det var en "tarm som hoppade till" så känns det som sparkar nu. Jätteskoj!

Igår kväll när jag kommit hem från syjuntamiddagen och låg i sängen för att somna så började det hoppa rejält där inne. Ingen lång stund, men tillräckligt för att man ska reagera... Alldeles nyss så var det samma sak. Jag satt lite för nära skrivbordet med kroppen/magen och då, *bonk*, var det någon liten fot som sprattlade till.

Bara 19 veckor kvar... 135 dagar kvar...

Ikväll är vi i syjuntan hembjudna till Sara på middag. Trevligt, trevligt! Det blir nog inte så mycket sytt ikväll, mest nog bara juntande... :-) Men sådana dagar måste man också ha!

Vi ordnade en liten minimöhippa för Sara i samband med hennes bröllop i augusti, och nu ville hon bjuda tillbaka lite! Härligt!

Första julklappen klar och det är 3 månader till jul... Inte illa! :-) Tro vem den kan vara till...

Idag kom pappa Björn hem från USA. Många små presenter fick vi! Härligt! :-) Lite roliga saker till tårtbakandet, resultat kommer framöver, bara någon fyller år... :-) Ungarna fick var sin transformersbil, som kan förvandlas till en robot. Himla kul tyckte de!

Nu är det vanliga dagar igen här hemma, med två föräldrar att bråka och stångas med...

Idag på eftermiddagen var det dags för tandläkarbesök. Båda pojkarna skulle inspekteras.

Lilleman var planerad som sista patient, men blev inkallad direkt. Han hoppade upp i stolen, var lite avvaktande med att luta sig bakåt, men sen gapade han som värsta rovdjuret... :-) Inga problem där inte! Han fick beröm för att han var så duktig. Fick en lite läskig plastskalbagge ur leksakslådan... Huvva!

Sedan var det dags för den större killen. Han skulle "plasta" sina 3 framkomna sexårständer. Förra gången gick det sådär. Tandsköterskan pratade lite för mycket och visade lite för många konstiga grejor, så han hann bli nervös då. Denna gång var det lite mer rakt på sak och första tanden gick jättebra. När det var dags för andra tanden, som satt i nederkäken, blev det lite krångel. Då började tanten prata igen... om hur hon skulle hålla bort hans tunga för att han inte skulle få den lite sura smaken från tvättmedlet på tungan... Inte rätt taktik. Bättre att bara köra och vara tydlig med vad som gäller just nu. Men andra tanden blev också klar till slut. Det smakade inte jättegott, men han fullföljde. Den sista tanden sparas till nästa vecka.

Anton valde en liten ring med glassten. "Mamma, är detta en riktig diamant...?"

Belöningen till duktiga pojkar blev lite gott fika från Alnös bageri, vi skulle ju även hälsa pappa Björn välkommen hem från Amerikatt.

Min senaste leksak, en liten skruvdragare, för mindre projekt. Björn har hårda order på att låta den vara, inkl mina bits... :-)

shoppingen fortsätter. Lunch med efterrätt, billigt och gott på Ikea.

Fikapaus på Ikea. Gott med glass!

Jag kom på i veckan att jag inte berättat för den kund jag jobbar emot, hon sitter i Östersund, att jag inom en viss framtid ska gå hem och vara mammaledig. Hon var inte så lätt att få tag på under veckan som gick, men tillslut på fredagen hade jag henne i luren.

Gissa om jag blev snopen när hon redan visste om det... Hur gick det till?!?! :-) Jo, tydligen så gick informationen via en arbetskamrat till mig, vars fru (som jag träffat 2-3 ggr totalt) jobbar på samma företag som min kund, fastän i Sundsvall...

Så kan det vara! Det var ju ingen hemlis, men att infon skulle spridas av sig självt till Östersund hade jag inte räknat med... *skratt*

Veckorna går fort nu på hösten. Mycket aktiviteter hela tiden och magen växer och växer. Nu är det dags för vecka 21. Nedräkning pågår. Jag är ganska lättutröttad, orkar inte med så mycket extra. Är jag uppe för sent, eller blir störd under natten så känns det direkt dagen efter. Jag blir som en zombie...


Från gravid.se: "
Ditt barn är ca 16cm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 420g. Det kan röra sig fritt i fostervätskan och kan sparka både långt upp i magen och ända nere vid blygdbenet.

Nu är matsmältningsapparaten tillräckligt utvecklad för att kunna tillgodogöra sig vatten ur det fostervatten som barnet sväljer. I början av graviditeten är det moderkakan som producerar fostervatten men när njurarna fungerar ungefär i fjärde månaden, tar de över produktionen. Njurarna tar även hand om en del avfallsprodukter i barnets blod och tillverkar urin av dem. Men det finns inte mycket urin i fostervattnet utan det mesta av avfallsprodukterna som bildas, transporteras bort via moderkakan och ut i ditt blodomlopp. Det är dina egna njurar som tar hand om det mesta av renandet efter barnet.

Sinnesorganen som barnet ska använda för att lära känna världen utvecklas nu raskt. Smaklökarna på tungan är färdiga. Hjärnans och nervtrådarnas utveckling har kommit så långt att barnet ska ha fått känsel. Vid ett ultraljud skulle du nu kunna fånga en bild, där barnet suger på tummen eller smeker sitt ansikte."

Spännande, spännande! Den lilla krabaten sprattlar på, mest på kvällarna när man satt sig i soffan en stund.

sitter och tittar på Antons första innebandyträning. Han tycker det är jätteskoj!

I dag fyller pappa-gubben, Bosse-Bo år, eller egentligen heter han ju Bo Helge... Ett stort grattis och hoppas du får äta en liten potatisbakelse, och inte bara en potatis...

Idag är det en stor dag! Anton har knutit sin första sko, alldeles själv, idag! Killen flyttar nog hemifrån snart... :-)

Ibland är barnen billiga... Denna morgon var det lillebrors tur att sättas ut till högstbjudande. Dagen började fint med att han vaknade glatt och hade sovit gott hela natten. Men sen kom han på att han skulle minsann inte ha de där jeansen. Nej, men ta mjukisbyxorna som finns i ditt rum då, tyckte mamman.

Men det gick inte för sig. Han skulle inte ha några mjuka byxor på sig. Han skrek och bråkade, svor och muttrade,  högt och ljudligt.... Ta vad du vill i garderoben, och kom ner till frukost sedan, svarade jag.

Inte då, han skrek och bråkade hej vilt... Han provade några andra byxor som var för korta i benen, och skrek och morrade lite till. Då jag gick ner och plockade fram frukost så kom han till sist fram till att han ville ha jeansen, men bara om jag plockade bort en liten nyckelringsgrej som hängde på dem... Det kunde han väl sagt på en gång...?

Nästa minut så var det fel på frukosten. "Den där yoghurten tycker inte jag om!!!" Nya morr och bråk. Han har ätit just den yoghurten MÅNGA ggr förut, så det var bara tjafs. Tillslut, när Anton sedan länge ätit upp sin yoghurt och satt och mumsade på rostade mackor kommer lillen och säger "Jag tycker bara om yoghurten om jag har extra många flingor på!", blängde på mig, sen åt han upp alltihopa och en rostad macka dessutom... SUCK!!!

Jag är helt slut! Ska det vara så här varje morgon tills lilleman är 18 får jag spader!!!

Anton hade en fin kommentar... "William, igår var det jag som var vrång, idag är det du!"

Tänk vad lätt det är när barnen är små och bara äter bröstmjölk, och glatt kräks ner vilka kläder man än sätter på dem... :-)

 

Pyssel för att visa lite Turkietbilder på skolan.

Barn och cyklar är en läskig kombination... Det finns så många kroppsdelar som kan slå sig när de trillar. Lilleman, otursförföljd som han är, kraschade nyss ute på grusvägen. Huvva. Tur i oturen hade jag precis innan han gick ut justerat cykelhjälmen så den skulle sitta bra på skallen, annars hade nog både näsan, tänderna och hakan fått sig en rejäl smäll. Nu blev det bara skrap på hjälmen. Puh! Det blev även ett grusskrap på ena handen och lite på magen, men det botas lätt med plåster...

kvällens outfit, blå plyschkjol och svart tröja. Nu ska jag på fest...

... är fortfarande fina, men jag har fått skavsår... På båda hälarna. Synd om mig. Måste mjuka upp hälkapporna på skorna lite, och hoppas att fötterna håller sig osvullna...

Nu har halva tiden gått. Vecka 20 av 40. Oj, oj. Magen är redan stor, hur ska detta sluta...

På flygplatsen hem från Turkiet började de fundera i gaten om jag var gravid. Ja, det är jag, svarade jag. Vilken månad undrade mannen. När jag sa 5:e så såg han lite fundersam ut. När jag sa att jag saknade både boardingpass och pass för magen så skrattade han. Björn såg chansen och undrade om de ville behålla mig...

I övrigt så är jag ganska pigg nu. Var på promenad med grannen i veckan, det gick inte så fort, men de var frisk luft och motion i alla fall. Med tanke på hur lätt jag blir andfådd så blev det mycket frisk luft i kroppen... :-) Dessvärre har händerna börjat domna av mer och mer, karpaltunnelsyndrom, trots att jag sover med armskenor på nätterna. Men det kanske blir bättre. Det är en månad tills jag ska till barnmorskan så är det inte bättre då får jag ta tag i det hela...

Från gravid.se:
Ditt barn är 14-16cm långt från huvud till stjärt och väger ca 350g. Barnet är fortfarande mycket litet men växer snabbt och är nu halvvägs. Nu följer en kritisk fas i utvecklingen av sinnesorganen - hörsel, syn, känsel, smak och lukt. Äntligen kan barnet höra och känna igen din röst. De olika sinnesorganens nervceller utvecklas nu i sina specifika delar av hjärnan. Nybildande av nervceller har trappats ned något, och koncentreras istället till utveckling av komplicerade förbindelser mellan nervceller som krävs för funktioner som minne och tänkande. Bär du på en flicka finns det redan omkring två miljoner ägganlag i äggstockarna. Barnet kan nu njuta av att sträcka ordentligt på armar och ben, eftersom nervsystem och muskler har utvecklats tillräckligt för att det ska vara möjligt.

Mina nya fina, sköna skor från Ecco. Med uttagbar sula för extra fräschör! Typiska Anna-skor!

Igår blev det full fart från start! Jobb och skola, ingen mjukstart efter ledigheten, om man inte räknar in att det blir endast en tvådagarsvecka...

Strax innan jag skulle hämta lilleman på dagis så ringer Björn och säger att det inte behövs. Han hade istället följt med Olle hem! Första besöket hos en ny familj ensam. Istället hämtade jag Anton på skolan och for och köpte gympaskor istället. Det blev även ett par till mig, men tråkig som jag är så blev det samma typ som mina andra. Men det är ju såna jag gillar... :-)

Till kvällen blev det promenad med grannen, vi såg bara en älg och en groda!

Idag fredag blir det lite shopping och sen ska Anton på barnkalas ikväll och i morgon. Vi ska på fest hos grannen och sedan simskola. Man behöver nog vila upp sig efter denna helg... :-)

... den roligaste dagen!!!

Det var Williams kommentar när han hoppade ur bilen vid dagis i morse. Han har längtat efter kompisen Melker, men NU ska de leka hela dagen! :-)

hem ljuva hem... Efter en dryg hemresa (barn under 3 år borde inte få åka flygplan) är vi nu hemma. Tvättmaskinen har saknat mig, och det är härligt att andas frisk, klar norrländsk luft igen!

en heldag i poolen. Skinnet är varmt och fräknarna växer.

trötta pojkar efter en dags badande och Bamseklubb.

väntan på avresa har börjat... Bara en timme kvar.

Väskan är packad, benen är rakade, barnen är laddade, tånaglarna målade vackert rosa, katten är bortlovad, håret är tonat... Det mesta gjort inför avresan alltså! :-)

Ikväll bär det av. Härligt! Hoppas på sol och varmt väder, mycket glass och plaskande!

Idag fyller lilla mamma år! Grattis, grattis! Födelsedagen firas med resa till Turkiet till kvällen!

Här är några färska bilder på bebben. Otydliga såklart, som ultraljud är, men med lite fantasi ser man den... :-)




Nytt arbetsnamn på bebben kan vara Pac-Man... När vi tittade på skärmen så öppnade bebben munnen för att svälja lite fostervatten. I profil såg han/hon precis ut som Pac-Man... Läskigt!

I fredags när jag skulle hämta på dagis satt William och Melker på golvet. När de fick syn på mig bubblade de över av prat... De hade lärt sig cykla utan stödhjul! De hade suttit på cyklarna och sparkat iväg och sen hade de satt fötterna på pedalerna och cyklat "skitlångt"... :-) 

William har varit väldigt envis. Vi har inte fått hålla i handtaget bak på cykeln, då vägrade han cykla helt... så cykelträningen har det varit lite si och så med. Men i helgen har han trampat runt för sig själv! Lite vingligt ibland, men en riktigt nöjd och stolt kille! :-)

Idag har vi varit på ultraljud, för lite mer exakt tidsbestämning och kontroll av bebisens kroppsliga delar. Allt såg finfint ut. Alla delar satt där de förväntades sitta, hjärtat och aortan pumpade och skickade runt blod i den lilla kroppen. Bebben svalde fostervatten (och såg ut som en alien under tiden) och tränade magen och blåsan. SKÖNT!!!

Dessvärre blev leveransdatum framflyttat 6 dagar. Nu har vi den 12 februari, dvs den kan komma ut "någon gång i februari"...  Så tillbaka till v 18 igen då... :-) Uppdateringen gällande v 19 får ni läsa om på lördag då jag ändå inte kan uppdatara eftersom VI ÄR I TURKIET DÅ och solar och badar och njuter av livet!!! :-D

Bebbe-bilder kommer senare idag när jag hunnit scanna in bilderna...

Nu är magen inne i vecka 19, snart halvvägs klar... Ojojoj. Tiden flyger iväg. I morgon ska vi på ultraljud på sjukhuset och kontrollera att allt står rätt till. Lite spännande och samtidigt läskigt.

I magen händer följande (från gravid.se):
"Barnet är 13-15cm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 280g. Det börjar nu få anlag till de permanenta tänderna under de redan klara mjölktänderna. Talg från barnets talgkörtlar blandar sig med hudceller och bildar fosterfett/vernix. Fosterfettet skapar en vattentät barriär som hindrar barnets hud från att bli uppblött i fostervattnet. Nerverna i barnets kropp täcks med myelin, ett fett ämne som isolerar och möjliggör det snabba, friktionsfria utbyte av information som krävs för att en människa ska kunna koordinera och balansera sina rörelser harmoniskt. I tarmkanalen börjar magsafter produceras, de hjälper till att absorbera fostervatten och föra det vidare till njurarna. Där filtreras och renas det för att sedan utsöndras igen till fostervatten."

mm... Nyskurat golv med svag citrondoft...

Världens duktigaste kille har varit till sjuksystern och tagit bort stygnen från pannan. Två stygn där plåsterlapparna skulle av, såret skulle tvättas och sedan skulle systern dra i några trådar och skära av det hela. Som bäddat för att ett barn ska bli rädd av både den lilla skäraren och pincetten. Men inte då! Lilleman låg snällt och tittade på systern och vips var allt gjort.

Sedan fick han gå till hennes låda och välja sig en liten present. En tatuering? En liten glittrig ödla? Ett klistermärket? Nej, självklart ville han ha en ring till sitt finger! Den ser rosa ut på bilden men är lite mer rödorange i färgen. Gissa om han gillade den... :-)

 

I aftonbladet kan man läsa om en kvinna som är gravid med sitt 19:e barn... Ojojoj, hur hinner hon med allihopa?! Det är nog med två på golvet och en i magen, svårt att orka! Fast jag kan ju gissa att denna mamman är lite mer hemmafru än vad jag är...

Men även här i Sverige kan det vara olika. En av mina barndomskompisar, två år äldre än mig, har blivit mormor vid 38 års ålder!!! Samtidigt går jag omkring här och väntar på nr 3... Det är lite olika!

I morse var ungarna ovanligt glada och snabba. De hann till och med leka lite innan vi skulle åka. Allt gick bra. Jag lämnade av Anton på skolan, hjälpte honom att hänga upp gympapåsen och jackan, knatade ut till bilen och for mot dagis. Någon minut senare kommer jag på... Jag glömde vinka till Anton.

Varje morgon när jag lämnat honom på dagis i flera år, ett år på förskoleklass och nu vår och höst på fritids och klass ett så har vi vinkat. Han har stått i fönstret eller ute vid lastbryggan och vinkat med sin lilla hand. Nu i klass ett står han i ett stort fönster på övervåningen och vinkar till mig när jag går ut på skolgården. Men idag glömde jag... Han såg bara min rygg som försvann mot grinden... Huvva! Hoppas han inte blev ledsen! :-(

Jag hostar och kraxar, som vanligt när jag får en förkylning sätter det sig i halsen som torrhost/rethosta, och där sitter den och retar mig vecka ut och vecka in. Tidigare har jag fått utskrivet både medicin för inhalation, hostmedicin och nässpray, men nu börjar lagret ta slut och dessutom får man inte ta vissa saker utan att rådgöra med sin läkare när man är gravid. 

Jag fick, som tur är, en tid hos farbror doktorn redan i eftermiddag och hinner väl därför kurera hostan innan vi ska åka till Turkiet. Tänk om flygplatspersonerna tror att jag har svininfluensa och sätter mig i någon karantän på flygplatsen?! :-) Det vill vi inte vara med om...

nu är kvällssömnen räddad... 1000 sidor pure pleasure...