Lilleman

Lilleman har blivit stor. När man ska lämna honom på dagis så har han inte längre tid att kramas. Han springer iväg så fort han kan, det gäller att fånga in honom snabbt om man ska få sig någon kram. Han har även slutat vinka i fönstret. De sista gångerna han har gjort det har det verkat som om han gjort det för min skull och inte för sin egen... :-)
Tänk vad tiden går!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0