annawoman

Nej, jag har inte dött i bloggdöden, jag har bara alldeles fullt upp hela tiden. Det är en hel del full fart när man är hemma med tre barn. Det ska matas, bytas, tjatas, matas och bytas igen. Däremellan ska man helst hinna prata och vara med barnen också, inte bara tjata på dem... :-)

Hilma (eller snarare jag, hon bryr sig inte) kämpar vidare med matningen. Det blir dock inte någon direkt kontinuitet i det hela så det går inte så mycket framåt. Hon tycker inte så mycket om vissa mos, men banangröt är ganska så gott. Jag ska ta tag i det hela nu, hon måste ju klara sig hemma en kväll om en månad när jag ska på konserten med Roxette...


Hon börjar bli stark den lilla tjejen. Gymmet ligger inte längre kvar på plats när hon håller på träna. Man brukar höra några arga vrål efter någon minut och då är allt på sniskan. :-)