annawoman

När jag var liten hade vi musikskola i anslutning till vanliga skolan. När man gick i tvåan fick man börja spela blockflöjt, sedan i fyran (om jag minns rätt) kunde man byta till annat instrument. Jag valde piano. Mina kusiner spelade piano och jag var mycket förtjust i dem så då ville jag också spela piano. En födelsedag fick jag ett fint gammalt svart piano som sedemera vandrade vidare till en annan kusin vars barn skulle spela.

Nu är det dags för Anton att spela instrument. Men musikskolan här sköts av Kulturskolan och där är det fullt. Fullt av barn och fullt i kö. Det enda instrument som det tydligen går att spela är klarinett, så självklart vill Anton spela klarinett. Jag tror dock lite  att han fallit för "grupptrycket". Alla andra ska spela...

Jag har själv ingen erfarenhet av blåsinstrument annat än när jag provspelade på min gamla kompis Petras trumpet, för sisådär 25 år sedan. Det gills alltså inte. Jag vet inget om klarinetter. Men som det verkar lär jag veta en hel del mer om inte så himla lång tid.

Tur vi har en källarutbyggnad, där kan grabben stå och tuta sina läxor... :-)

Nej, nu låter jag lite negativ. Det är kul att han vill spela instrument, det är kul att jag kommer att få prova. Men det känns lite konstigt med just klarinett...