Operation
Hilma har ju varit i Umeå och opererat sig nu. Vi åkte först upp förra fredagen för inskrivning och provtagning. Björn hade sedan tidigare bokat in en resa till Ängelholm och Göran, så jag och Hilmis åkte själva. Jag hade dock ingen lust att sitta på patienthotellet hela helgen så vi gjorde en dagstur bara. Provtagningen uppskattade hon inte, men det måste ju göras.
På söndag eftermiddag åkte vi upp alla tre. Mor och far kom ner för att bo med pojkarna. När vi kom upp fick vi middag hos syster och Leffe-boy. Trevligt (förutom att vi brände papadumsen, sorry)!
Operationen var inplanerad måndag fm. Hilma lekte glatt och sov gott under förmiddagen så hon märkte inte av att hon var fastande som tur var. Vid halv elva var det dags, då promenerade vi iväg ner till operationsavdelningen och vi fick lämna ifrån oss henne. Alltid lika jobbigt att få ungarna nedsövda (även om man gärna skulle ha lite sovgas här hemma ibland).
Det var en enkel och snabb operation så efter 2½ timme var hon tillbaka tillsammans med oss. Det tog inte lång stund för henne att vakna upp. Hon var dock lite seg och somnade några timmar senare på eftermiddagen. Men efter den sovstunden var hon tillbaka till full fart igen! På kvällen kom det clowner på besök och vi lekte en lång stund ute i dagrummet.
Dagen efter operationen åkte Björn mot hemmet och pojkarna. Jag och Hilmis fick då flytta till patienthotellet. Risk fanns väl annars att hon skulle riva barnavdelningen... Lite lyx hanns dock med. Vi låg på en avdelning som behandlar barn med cancer och neurologiska problem och en gång i veckan bjöd barncancerföreningen på massage för föräldrarna till inlagda barn. Jag passade på och eftersom jag var enda inbokade föräldern denna dag så fick jag en hel timmes massage. Härligt efter en natt med orolig Hilma, som trängts med mig i sängen.
Vi tillbringade sista kvällen med syster Marie. Vi åt middag på en pastarestaurang. Lite jobbigt dock då lilla Hilma var livlig och ljudlig... Sedan hälsade jag på Ulle, en gammal studiekamrat från universitetstiden. Alltid lika roligt att ses!
På onsdagen skulle vi träffa Hilmas neurokirurg, som ville titta på såret, och sen blev vi hemskickade. Det var ganska så skönt att komma hem. Hilma har varit pigg och glad hela tiden men ganska så uppe i varv. Mycket att hålla reda på när hon far omkring överallt.
Det blev 8-10 stygn i skallen på lilla damen, och en period framöver med extra högt hårfäste. Det är tur att hon har mycket hår, det blir som en naturlig överkamning... Hilma hade en sk dermoidcysta alldeles vid fontanellen. Den var som en bula på huvudet. De är ofarliga men onödiga, så bort skulle den!
På söndag eftermiddag åkte vi upp alla tre. Mor och far kom ner för att bo med pojkarna. När vi kom upp fick vi middag hos syster och Leffe-boy. Trevligt (förutom att vi brände papadumsen, sorry)!
Operationen var inplanerad måndag fm. Hilma lekte glatt och sov gott under förmiddagen så hon märkte inte av att hon var fastande som tur var. Vid halv elva var det dags, då promenerade vi iväg ner till operationsavdelningen och vi fick lämna ifrån oss henne. Alltid lika jobbigt att få ungarna nedsövda (även om man gärna skulle ha lite sovgas här hemma ibland).
Det var en enkel och snabb operation så efter 2½ timme var hon tillbaka tillsammans med oss. Det tog inte lång stund för henne att vakna upp. Hon var dock lite seg och somnade några timmar senare på eftermiddagen. Men efter den sovstunden var hon tillbaka till full fart igen! På kvällen kom det clowner på besök och vi lekte en lång stund ute i dagrummet.
Dagen efter operationen åkte Björn mot hemmet och pojkarna. Jag och Hilmis fick då flytta till patienthotellet. Risk fanns väl annars att hon skulle riva barnavdelningen... Lite lyx hanns dock med. Vi låg på en avdelning som behandlar barn med cancer och neurologiska problem och en gång i veckan bjöd barncancerföreningen på massage för föräldrarna till inlagda barn. Jag passade på och eftersom jag var enda inbokade föräldern denna dag så fick jag en hel timmes massage. Härligt efter en natt med orolig Hilma, som trängts med mig i sängen.
Vi tillbringade sista kvällen med syster Marie. Vi åt middag på en pastarestaurang. Lite jobbigt dock då lilla Hilma var livlig och ljudlig... Sedan hälsade jag på Ulle, en gammal studiekamrat från universitetstiden. Alltid lika roligt att ses!
På onsdagen skulle vi träffa Hilmas neurokirurg, som ville titta på såret, och sen blev vi hemskickade. Det var ganska så skönt att komma hem. Hilma har varit pigg och glad hela tiden men ganska så uppe i varv. Mycket att hålla reda på när hon far omkring överallt.
Det blev 8-10 stygn i skallen på lilla damen, och en period framöver med extra högt hårfäste. Det är tur att hon har mycket hår, det blir som en naturlig överkamning... Hilma hade en sk dermoidcysta alldeles vid fontanellen. Den var som en bula på huvudet. De är ofarliga men onödiga, så bort skulle den!
Kommentarer
Trackback
